Kyrkobesökare Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kyrkobesökare

1. Sten Ardenstam – kyrkbesökare. (källa)
2. Herman Lantz - kyrkobesökare. (källa)
3. En annorlunda utsmyckning finns vid tornportalen, där bildhuggaren har återgivit hur en stor kentaur med vikingahjälm dragit sitt svärd, som han med ena handen hotande höjer mot kyrkobesökaren, mot vilken han även riktar en spark med framhoven. Det icke-kristna sagodjurets funktion var att skrämma bort otyg från kyrkan - ont skulle med ont fördrivas.Bildkvadrar finns infällda i murarna, bland annat en gåtfull bildkvader som visar två män med svårbestämbara föremål i händerna omkring ett från kantramen nedhängande kors. Då flera detaljer i relieferna har sina närmaste paralleller i anglosaxisk stenskulptur, talar detta för att relieferna är mycket tidiga, kanske från omkring 1100, och utförda av en engelsk mästare. (källa)
4. En förklaring till vapenhusens tillkomst är att skydda kyrksalen mot oväder och kyla, men mot det kan invändas att samtidens byggnader i allmänhet saknade förstuga. Den vanligaste förklaringen till vapenhusens tillkomst är att kyrkobesökare där skulle lämna sina vapen vid besök i kyrkan. Detta stöder sig på själva benämningen men också på Olaus Magnus romantiserade skildring av de krigiska förfädernas kyrkobesök. Det har ändå i äldre tider inte varit förbjudet att föra med sig vapen till kyrkan eller att föra in dem i kyrkorummet. Det är osäkert i hurudan mängd man förde med sig vapen till kyrkan och om man uppförde särskilda förvaringsutrymmen för dem. En bättre förklaring måste sökas på annat håll. (källa)
5. Ursprunget till namnet "Kärleken" är inte känt. Namnet är först belagt i mantalslängder från 1800 som benämning på tunnbindargesällen Magnus Wallgrens torp. Många historier om namnet finns i omlopp, bland annat hävdas att en adelsman på det närbelägna Sperlingsholms gods hade sin hemliga älskarinna bland invånarna förr i tiden. Eftersom stadsdelen då främst beboddes av fattiga fabriksarbetare var hemlighetsmakeriet förståeligt. En annan berättelse hävdar att namnet kommer av att man utanför kyrkan i en ek hade en hink upphängd där kyrkobesökare kunde lägga allmosor till de fattiga i församlingen. Alltså, "kärl-eken" eller kanske lika gärna "hink-eken". Ytterligare en förklaring är att torpet fått sitt namn av Kärlekslyckan, namnet på en närliggande lycka (inhägnad ängsmark) som kanske fått sitt namn på samma sätt som många Kärleksstigar i orter runt om i Sverige. Kanske var det rent av vägskälet vid milstenen som fungerade som samlingsplats för traktens ungdomar. (källa)
6. Sankta Anna kyrka är en tidigare kyrkobyggnad i Stråssa i Västerås stift. Innan nedläggningen och avkristnandet tillhörde den Ramsbergs församling. Bland annat till följd av den minskande befolkningen på orten, och därmed färre kyrkobesökare, avkristnades kyrkan år 2009. Den såldes 2011 till Sankta Annas Bränneri AB. (källa)
7. Carlsson blev inledningsvis komminister i Katarina församling på Södermalm i Stockholm, främst verksam i Allhelgonakyrkan. Där utformade han den så kallade Allhelgonamässan, som väckt uppmärksamhet för sitt annorlunda tilltal, lekmannainflytande och förmåga att attrahera nya kyrkobesökare. (källa)
8. Kapellet är uppfört i tegel med skiffertak och församlingshemmet har träpanel (tidigare vitputsad fasad) och plåttak. Mellan dessa finns skjutbara väggar, vilket gör att man kan göra kapellet isolerat eller öppet efter behov. Totalt finns plats för cirka 200 kyrkobesökare. Korgaveln har tre sidor och över altaret sitter ett kors av ekträ, vilket bekostades av en insamling som söndagsskolans barn hade genomfört. Tuppen på kapellets tak har skänkts av en pensionärsgrupp och inne i kapellet finns andra gåvor av bland andra arbetskretsen och Stora kopparbergs diakonikrets. Korfönstren är rektangulära och glaset är matt antikglas. Orgeln har tidigare stått i stadens gamla missionskyrka. (källa)
9. Trots att kyrkobesöken minskat stadigt de senaste årtiondena är julottan fortfarande en gudstjänst som ofta är mycket välbesökt. Detta har lett till att stora församlingar ofta håller julotta flera gånger på juldagsmorgonen. I Täby kyrka i Täby kyrkby utanför Stockholm hålls till exempel julotta både klockan 05.00, 07.00 och ibland även klockan 09.00, främst för att de många kyrkobesökarna ska få plats i den för församlingen lilla kyrkan. (källa)
10. Den senare gjorda Passionsfasaden på motsatt sida har en betydligt striktare utformning med rena, raka linjer. Ärofasaden som blir den sista att uppföras kommer att bli den största av kyrkans fasader och inkluderar bland annat en stor trappa, den kan dock inte färdigställas innan fastigheterna i kvarteret mitt emot först rivits. Runt kyrkan skall en klostergång uppföras, den är dock inte ämnad för några nunnor eller munkar utan Gaudí inkorporerade den i ritningen för att ge byggnaden bättre estetisk balans och samtidigt skapa en effektivt bullerdämpande barriär. Rent praktiskt är klostergången tänkt att fungera som ett ambulatorium där prästen skall leda kyrkobesökarna i procession under rosenkransbönen. (källa)