Kyrkogårdsmur Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kyrkogårdsmur

1. I nutida kyrkogårdsmurar syns ofta stigluckan som ett litet hus, inbyggd i kyrkogårdsmuren, med en port med portvalv i bottenplanet genom vilken man går för att komma in på kyrkogården. (källa)
2. Kyrkan är byggd av sten, främst i kalksten men även gråsten, och vitkalkad utvändigt. Den består av långhus, korparti med sakristia och vapenhus i söder och väster. Taken är täckta med spån och på långhusets tak finns tre takryttare. I kyrkogårdsmuren finns tre murade och vitkalkade stigluckor. (källa)
3. Hösten 2005 genomförde Varbergs fornminnesförening en provundersökning vid Rolfstorps kyrka under ledning av Lena Bjuggner från Länsantikvarien, Halmstad. Anledningen till detta var att man i samband med sammanställningen av Rolfstorps hembygdsbok fann äldre dokument från Kungliga byggnadsstyrelsen från 1923, där man hade dokumenterat upptäckten av en cirkulär byggnadsrest omedelbart öster om kyrkogårdsmuren. (källa)
4. På Galärkyrkogården finns ungefär 1 300 gravplatser på en yta av cirka 0,9 hektar. Området som även innehåller ett kapell med 15 sittplatser, en minneslund och en klockstapel omges av en kyrkogårdsmur. Murens borgkiknande portal formgavs av arkitekt Fredrik Blom. Första begravningen ägde rum 1742. Ursprungligen var kyrkogården endast avsedd för flottans personal. Först från 1836 har fullständiga förteckningar över gravarna uppgjorts. Enligt dessa är 3 200 personer begravda här. Då kyrkogården är nära 100 år äldre och även massbegravning förekommit, kan enligt amiralitetspastor Gustaf Brandt omkring 5 000 människor begravts här fram till 1969. (källa)
5. Skålgropar som är tillverkade i historisk tid har konstaterats på kyrkogårdsmurar. Kyrkoherde Mats Åmark vittnar om smörjning av skålgropar i södra Uppland så sent som år 1923. Åtminstone offer av mynt förekommer fortfarande. (källa)
6. Från bronsåldern finns spridda gravrösen, skärvstenshögar, skålgropsförekomster och några hällristningar. Från järnåldern finns flera mindre gravfält. En runsten finns inmurad i kyrkogårdsmuren. (källa)
7. Nordväst om kyrkan, invid den västra kyrkogårdsmuren, finns ett bårhus med torvtak och fasader av betong. (källa)
8. Fridegård hade redan från skolåldern ett starkt intresse för forntiden och särskilt vikingatiden. Han står som upptäckare av två runstenar, den ena i Roslags-Näsby i Täby kommun, den andra (U 1068) i kyrkogårdsmuren vid Åkerby kyrka norr om Uppsala. (källa)
9. Kyrkan genomgick en genomgripande renovering runt 1850, ledd av professor CG Brunius från Lund. Vid denna förstördes nästan all äldre träinredning. Golvet i hela kyrkan var täckt av gamla gravstenar. Dessa togs upp och de flesta sönderslogs. Åren 1904-1906 försökte domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin återställa det som undgått förödelsen femtio år tidigare. År 1852 revs sakristian vid kyrkans sydsida. Året efter, 1853, revs den gamla kyrkomuren som gick runt kyrkan. I sydöstra hörnet av kyrkogården låg sedan början av 1400-talet kyrkans medeltida latinskola. Denna lämnades 31 oktober 1827 för nya lokaler. Byggnaden togs över av staden som byggde om den till sprutstation vilken togs i bruk 1831. 1868 flyttades redskapen över i en ny station vid Baltzarsgatan och byggnaden såldes till privatperson med krav på att den skulle rivas senast 1871. Utmed hela södra kyrkogårdsmuren fanns dessutom de medeltida så kallade "själabodarna". All denna bebyggelse försvann vid denna tid. Kyrkan fick sin nuvarande tornspira år 1890 då den ersatte den tornhuv som uppsatts på 1770-talet. S:t Petris orgel från slutet av 1400-talet finns numera på Malmö museum. (källa)
10. På Hisingen finns tio kyrkogårdar, varav åtta omger en kyrka. De flesta av dem införlivades med Svenska kyrkan i Göteborg (då Göteborgs kyrkliga samfällighet) under 1960- och 70-talen. Flera kyrkogårdar har bevarat gravstenar från 1600- och 1700-talen som museivårdar utmed kyrkogårdsmuren. Fridhems kyrkogård, intill Bäckebol, är Hisingens senast anlagda kyrkogård. (källa)