Kyrkostyrelse Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kyrkostyrelse

1. Begreppet kyrkostyrelse används inom flera kristna trossamfund i svenskspråkiga länder.
2. Inom trossamfundet Svenska kyrkan är Kyrkostyrelsen den nationella nivåns verkställande organ.
3. Kyrkostyrelsen består av ärkebiskopen (som även är ordförande) och 14 ledamöter och lika många ersättare som väljs av Kyrkomötet. Kyrkomötet väljer även, på förslag av Biskopsmötet en av de övriga biskoparna att ersätta ärkebiskopen.
4. Kyrkostyrelsen företräder trossamfundet och har därmed rollen att vara kyrkans samlade röst i samhället. Det åligger kyrkostyrelsen att bereda och verställa kyrkomötets beslut. Kyrkostyrelsen leder och samordnar även Svenska kyrkans beredskapsarbete. Kyrkostyrelsen beslutar i alla övergripande och löpande frågor på nationell nivå samt utser råd och kommittéer för olika verksamheter, till exempel forskning, kultur, samiskt kyrkoliv och miljöfrågor. Allt efter behov tillsätter Kyrkostyrelsen utredningar i aktuella kyrkliga frågor.
5. Kyrkostyrelsen sammanträder ungefär en gång i månaden. Kyrkostyrelsens kansli är en avdelning (gemensam med ärkebiskopens kansli) inom Kyrkokansliet som finns i Kyrkans hus, i Uppsala. Kyrkostyrelsens ledande tjänsteman är Svenska kyrkans generalsekreterare.
6. I Evangelisk lutherska kyrkan i Finland är Kyrkostyrelsen ett vidare begrepp och namnet på det kyrkans centrala ämbetsverk som sköter kyrkans organisation, ekonomi och förvaltning.
7. De ledande tjänstemännen på kyrkostyrelsen är kanslichefen och fem ecklesiastikråd som är chefer för de olika avdelningarna. Dessa utgör kyrkostyrelsens s.k. ämbetskollegium. Kyrkostyrelsens kanslichef är ordförande för ämbetskollegiet. Genom ett reglemente har ämbetskollegiet befullmäktigats att besluta i frågor som inte behöver behandlas i plenum. Ämbetskollegiet sammanträder regelbundet varje vecka.
8. Kyrkostyrelsens verksamhetsavdelning utvecklar kyrkans gemensamma verksamhet och stöder församlingsarbetet. Verksamhetsavdelningen består av sju s.k. centraler med ansvar för olika uppgiftsområden.
9. Kyrkostyrelsen är också namnet på kyrkans beslutsfattande styrelse. Medlemmar häri är ärkebiskopen som självskriven ordförande, två biskopar utsedda av biskopsmötet för en fyraårsperiod samt två präster och nio lekmän utsedda av kyrkomötet för samma period. De viktigaste ärendena behandlas i plenum som vanligen sammanträder en gång i månaden i Helsingfors.
10. Inom trossamfundet Svenska Missionskyrkan (tidigare kallad Svenska Missionsförbundet) är Kyrkostyrelsen den högsta beslutande instansen på nationell nivå mellan kyrkokonferenserna. Den består av 16 ledamöter, som väljs av kyrkokonferensen för en tid av två år. Halva antalet väljs varje år.
11. Kyrkostyrelsens ledande befattningshavare på nationell nivå är missionsföreståndaren och denna skall tillsammans med kyrkostyrelsen, planera och leda Svenska Missionskyrkans arbete i enlighet med kyrkokonferensens beslut. Kyrkostyrelsen organiserar själv sitt arbete, och kan efter behov utse utskott och delegationer för att bereda och/eller på styrelsens vägnar besluta i vissa ärenden.
12. Kyrkostyrelsen har sitt säte och sitt kansli på Tegnérgatan 8 i Stockholm.
13. Inom Finlands ortodoxa kyrka utövas den högsta beslutanderätten av kyrkomötet, där såväl präster som lekmän är företrädda. Kyrkomötets beslut i lärofrågor och kanoniska frågor stadfästs av biskopsmötet. Verkställandet av besluten handhas av en kyrkostyrelse. Ortodoxa kyrkostyrelsen inrättades år 1918 sedan Finland blivit självständigt, de ortodoxa kyrkliga banden till Ryssland bröts, vilket samtidigt innebar att ett finländskt grekisk-ortodoxt kyrkosamfund konstituerades. De ortodoxa i Finland utträdde ur det ryska patriarkatet och anslöt sig år 1923 till patriarkatet i Konstantinopel. Kyrkostyrelsen verkade först i Viborg och flyttade år 1931 till Sordavala. Efter andra världskriget, sedan Sordavala tillfallit Sovjetunionen, fick kyrkostyrelsen sitt säte i Kuopio. (källa)