Kyrksal Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kyrksal

1. Obehandlad betong är det byggnadsmaterial som använts mest. Kyrksalens väggar är av poröst special tegel med goda akustiska egenskaper, men som samtidigt konsekvent följer arkitektens strävan efter det avskalade, vilsamma helhetsintrycket. Tegelgolvens djupt varma röda ton bildar en effektiv kontrast till de gråa väggytorna. (källa)
2. En slottskyrka eller ett slottskapell är en kyrksal i en slottsbyggnad. (källa)
3. Kyrkobyggnaden i kvarteret Soldaten uppfördes 1877–1878 åt Stockholms andra baptistförsamling. Initiativtagare var Anders Wiberg som genom en resa till England skaffat intressenter för bygget. Arkitekt var Johan August Westerberg. Den invigdes 5 januari 1879 och benämndes då Salemkapellet. Den byggdes i två våningar av liggande timmer som flottades till Klara sjö och sedan reveterades. En trappa leder upp till de tre rundbågade entrédörrarna, och det övre planet har fem grupper med tre smala rundbågade fönster. Mindre kupoler i hörnen flankerar den låga fronton en mot Folkungagatan. Kyrksalen rymde 778 platser, inklusive läktarna som omger tre av kyrkorummets sidor. Fondväggen har en absid med ett omstrålat förgyllt kors och en duva. På övre våningen finns en samlingssal för 120 personer. (källa)
4. Sugluftsharmoniet var under 1800- och 1900-talen ett billigare alternativ till pianot. Den var ett mycket vanligt instrument i svenska skolsalar in på 1970-talet och instrumentet kallas även skolorgel. Sugluftsharmonier var också vanliga i kyrksalar och som kororglar i små kyrkor. Det blev ett vanligt folkligt instrument. Från 1970-talet fick sugluftsharmoniet en renässans i svensk folkmusik, särskilt i Norrbotten genom grupper som J.P. Nyströms och Norrlåtar. Ett modernt exempel på en folkmusikgrupp som använder sugluftsharmonium är Triakel. I finsk folkmusik förekom instrumentet särskilt i trakterna runt Kaustby. JPP är en av de mest kända finska grupperna i Kaustbytraditionen. Denna tradition har även influerat modernare jazz- rock- och världsmusikinspirerade grupper såsom Alamaailman Vasarat. (källa)
5. Bror Marklunds första ateljé var vid Tungelsta, den andra var kyrksalen ovanför Ungkarlshotellet Glasbruket på Söder i Stockholm som på 1700-talet varit ett hem för fallna kvinnor. Under en period hyrde han kapellet på Överjärna gård som ateljé. Han hade även en ateljé i Funäsdalen i Härjedalen, där han trivdes bäst. (källa)
6. Själva kyrkan, som ligger på Riddarholmen mitt i centrala Stockholm, kunde räddas från den häftiga branden, men den höga tornspiran från 1570-talet blev helt förstörd. Tornspiran störtade samman påföljande dag. Kyrktaket antändes, men valvet höll och kyrksalen klarade sig. Det brann i stentornet och i hela övre delen av själva kyrkan. Klockorna föll ned från sina ställningar. Man lyckades hindra elden att komma in i kyrkans inre. Vid samma tid slog blixten även ned i Katarina kyrkas och Kungsholms kyrkas torn. Riddarholmskyrkans torn gick inte att rädda. Innan åskledarens tid var blixtnedslag i kyrktorn och höga byggnader en vanlig brandorsak. (källa)
7. År 1924 revs mittersta delen av gårds- och gathuset och en ny volym uppfördes för Missionskyrkan Valhalla efter ritningar av arkitekt Alfred Danielsson-Bååk. I bottenvåningen mot gatan inrättades butiker. Själva kyrksalen låg mitt på den tidigare innergården, en trappa upp, och rymde 322 platser. Den hade ett planmått om 17 x 14 meter och en invändig takhöjd mellan 6 och 12 meter. Nybyggnaden medförde att Wessmans byggnad från 1862 stympades genom att dess mittparti revs respektive inkapslades i den nya huskroppen och bara den östra och västra vinkeln återstod. Det sista kyrkomötet hölls 1962 varefter kyrkan revs liksom resten av kvarteret för att lämna plats åt varuhuset Åhléns City som invigdes 1964. (källa)
8. De största öarna i Norrbyskär är Stuguskär med färjeläget, Norrbyskärs Wärdshus och de före detta arbetarbostäderna i tegel. På Långgrundet låg en gång i tiden sågverket, som numer ingår i museet och den gamla skolan med kyrksalen samt de tidigare arbetarbostäderna i trä. Stengrundet, Blågrundet, Tannskär, Truthällan och Kalmarn är andra nämnvärda lite större öar. (källa)
9. I Margaretakyrkan finns förutom kyrksal även församlingssalar, expedition, kontor och bostäder. (källa)
10. När Borgholm grundades 1816 fanns ingen kyrka i Borgholm, och invånarna fick bege sig till Köpings kyrka eller Räpplinge kyrka. Borgholms kyrka byggdes först år 1879 efter ritningar av Ernst Jacobsson vid Överintendentsämbetet. A. Chronwall i Kalmar fick i uppdrag att leda byggnadsarbetet. Kyrkan byggdes i natursten med putsad fasad i en egen "konstruerad medeltidsstil" med rundbågefriser och strävpelare. Tornet fick sin plats i mitten. Den östra delen blev kyrksal och den västra skolsal. Detta markerade på ett säreget sätt hur kyrkan/församlingen och skolan vid denna tid var en enhet med kyrkoherden som lokalt ansvarig för båda, och som båda hade biskopen och domkapitlet som regional myndighet. Numera är den västra delen församlingssal. Kyrkan invigdes av biskop Pehr Sjöbring Pingstdagen 1879. Kyrkorummets interiör var fram till 1960 präglad av nyklassicism. 1960-1961 skedde en genomgripande förändring under ledning av arkitekt Carl Hampus Bergman. Det skedde helt i modernism ens stilbildning. En helt ny inredning plånade ut alla spår av sent 1800-tal. Kyrkorummet försågs med fönster av färgat glas och smide komponerade av Harald Garmland och Erik Höglund .Det runda fönstret i koret ersattes av ett långsmalt. Altare, altarring och predikstol förnyades. Kyrkbänkarna togs bort till förmån för stolar.(Stolarna har senare ersatts av ny kyrkbänksinredning). Innertaket byggdes om till plant. I ett rum i tornets nedre del mitt emot huvudentrén har ett dopkapell inrättats som pryds av två fönster varav ett i glasmosaik av Erik Höglund samt ett runt fönster (tidigare korfönster) av Erik Jerken 1929 med motivet "Den gode Herden". (källa)