Känsloläge Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet känsloläge

1. Gråt framkallas framför allt av känslor som upplevs som negativa, exempelvis sorg och förtvivlan, men kan även framkallas av oerhörd lycka eller andra starkt upplevda känslolägen. Gråt kan också framkallas på grund av fysisk smärta. Precis som skratt och gäspningar tenderar gråt vara socialt "smittsamt". (källa)
2. Nyklassicismen, neoklassicism, inspirerades av grekisk-romerska former, känslolägen och ideal. Stilen var inte bara en reaktion mot rokokon utan hade också en politisk sida i Frankrike och Amerika, där anspelningarna på de "demokratiska" styrena i Grekland och i den romerska republiken sågs som stöd för de revolutionära regeringarna i Frankrike och Amerika. (källa)
3. Arousal förutsätter normalt yttre aktivering. Graden av aktivering beror dels på graden av känslomässig upphetsning, dels på den inre spänningen. Vid aktivering förstärks uppmärksamheten och känsloläget, motivationen, beslutsamheten och uthålligheten ökar, samt ökar den motoriska aktiviteten (i form av ökad mimik och kroppsrörelser). Ofta hänger aktiveringen av arousal samman med flykt- och kampresponsen, samt ligger känslomässigt nära aggression. (källa)
4. Avtrubbad affekt är ett psykiskt symtom som innebär att den drabbades känsloliv avflackas. Det förekommer som biverkan vid behandling med SSRI samt vid depression. Betecknat som ett negativt symtom (funktionsbortfall), förekommer vid många andra psykiska störningar som påverkar känsloläget. (källa)
5. Affektiva störningar, förstämningssyndrom eller humörsvängningar, är psykiska störningar vilkas huvudsakliga symtom handlar om förändrade känslor (även kallat affekter) eller stämningslägen, det vill säga att personen blir oförklarligt nedstämd eller euforisk. Ett exempel på sådan störning är depression. Det förändrade stämnings- eller känsloläget yttrar sig för andra ofta i en förändrad aktivitetsnivå, det vill säga att personen blir apatisk eller manisk, beroende på diagnos. Många av de affektiva störningarna kan leda till förändrade medvetandetillstånd, till exempel psykos. (källa)
6. Nervositet är ett känsloläge där personen ifråga känner en oro eller har ett ångestfyllt förhållande till något som skall ske. Ångesten, som är utfallsrelaterad, kan antingen bero på att personen inte vet vad som kommer att ske, eller inte vet hur det som sker kommer att tas emot av andra. (källa)
7. Ressentiment är ett begrepp, som först infördes av filosofen Søren Kierkegaard, för att senare hos Nietzsche beskriva ett känsloläge hos individer, som anser sig förorättade eller underlägsna. Det uttrycks sällan öppet och yttrar sig i avundsjukt förakt för mäktiga, rika eller friska människor och ibland i en uppvärdering av fattiga och svaga. (källa)
8. Dagbok (1954), kompletterad i Dikter och dagbok (1955), är subjektivt hållna reflektioner med poetiska och journalistiska kvaliteter. Diktsamlingen Linjer (1962) bryter med den traditionalistiska formen och uttrycker hans desperata känsloläge. Linjer utmynnade i konstaterandet att livets räknestycke inte stämmer utan paradis. Alltså måste vi ha rätt att föreställa oss ett sådant "i verklighetens hårda värld av sten." Med Linjer satte Olof Lagercratz definitivt punkt för lyriken. Senare förklarade han att diktandet varit något av en flyktväg: "Lyriken som det eviga livets bevarare och försvarare blev en frestelse medan samvetet manade mig att ta ställning i det politiska livet.". (källa)
9. Djur kan skicka signaler för att informera om sitt känsloläge som ilska, nyfikenhet, rädsla och sexuell upphetsning. En ensam individ behöver inte vara så precis i sin signal utan det räcker att signalera att den är arg. En grupp måste däremot vara lite mer varierade, lite arg eller mycket arg. Det kan ha stor betydelse på gruppen. Många djur reagerar också väldigt starkt på smärta, detta gör de genom att till exempel skrika högt eller bli rasande kanske och attackera det som orsakat smärtan. För andra djur kan det vara mycket olämpligt att visa att man har ont och är skadad, ett exempel ärådjuren som både jagas av människan och andra rovdjur. För dessa är det väldigt farligt att skrika högt att man har ont och skulle ha slutat med att rovdjuren lockades till det. Däremot är det tvärtom när det gäller flockdjur om de blir skadade kan det vara bra att skrika högt och kanske lyckas locka till sig andra gruppmedlemmar, och på så sätt överleva. (källa)