Kärlvägg Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kärlvägg

1. Då kroppen är utsatt för oxidativ stress eller vissa former av kronisk inflammation kan LDL-kolesterol omformas till små täta partiklar av LDL-kolesterol. Dessa små täta partiklar kan leda till kardiovaskulära sjukdomar då partiklarna har en förmåga att binda sig till kärlväggarna och där dra till sig makrofager som tillsammans med endotelceller i kärlväggen fagocyterar (äter) LDL. När makrofagerna har fagocyterat för mycket oxiderat LDL omvandlas de till skumceller som i sin tur lagrar in kalciumfosfater. Kalciumfosfaterna gör artärväggen stel, oelastisk och minskar dess volym. Detta gör att kärlresistansen ökar vilket kan leda till ett flertal av kardiovaskulära sjukdomar, till exempel ateroskleros. (källa)
2. Därefter förs en tunnare slang in i den förra och i änden finns en liten prinskorvsliknande ballong. Nu kommer den svåra delen, vilket är att lirka ballongen till rätt kärl. Väl på plats, efter några doser kontrastvätska, fylls även ballongen med samma vätska. Den utvidgar sig någon eller några millimeter och därefter släpper man på trycket och backar ballongen en bit för att se resultatet. Om kärlväggarna inte faller tillbaka, är operationen klar. (källa)
3. Förtydligande: ateroskleros och arterioskleros är INTE synonymer. Arterioskleros är en generell term som syftar till en förtjockad kärlvägg och en minskad elasticitet. (källa)
4. En blodpropp uppstår om kärlväggen är trasig, vid kontakt med dess innandöme börjar blodet levras. Blodproppar kan helt täppa igen ett kärl, så att vävnaden inte får något syre, det vill säga, drabbas av ischemi. (källa)
5. 1. Den vanligaste är en arteriovenös fistel på armen. Det kräver en operation för att en artär kopplas ihop med en ven. Venen tillväxer successivt och får en kraftigare kärlvägg som kan tåla punktioner med relativt grova nålar. Det tar cirka 6-8 veckor innan kärlväggen mognat för att tåla detta. Ibland krävs olika ingrepp för att den ska tillväxa för att klara dialysbehandlingar. (källa)
6. Oberoende av den kinesiska tillverkningen hade man dock i Rhenlandet börjat tillverka stengodskärl. Redan på 600-talet växte en lerindustri med stengodsleror fram här, och från 1300-talet förbättrades bränntekniken och man lyckades få leran att sintra. Till en början lyckades man endast få kärlväggens ytskikt att sintra, och denna keramik brukar kallas "protostengods". I slutet av 1300-talet upptäcktes även saltglasyren, som åstadkoms genom att salt kastas in i den heta ugnen. Sodan i saltet förenas då med aluminiumoxid och silikat till en klar, tunn glasyr med stor motståndskraft. Under 1500-talet blomstrade industrin och tre huvudsakliga produktionsområden växte fram: Köln och Frechen, Siegburg samt Raeren. Trattbägaren, en liten bägare med trattformig mynning, ofta sirliga arabesker och rundbilder, som med tryckta trä eller stenmatriser präglats in i keramiken. Vid mitten av 1550-talet blev de högre "Schnellen", ofta försedda med yttäckande tryckt dekor populära. De kallas även "Siegburgkrus". Vid slutet av 1500-talet växte en populär föremålstyp fram, de så kallade Bartmannkrusen, päronformade kärl, dekorerade med ett skäggigt ansikte. Köln var fram till omkring 1550 ledande inom stengodstillverkningen, då keramikerna på grund av brandfaran tvingades flytta ur staden, och Siegburg övertog ledningen. (källa)
7. Tunica media, är kärlväggens tjockaste lager och består av rikligt med cirkulärt löpande fenestrerade elastiska lameller mellan vilka det sitter glatta muskelceller. (källa)
8. Blodtryck är det cirkulerande blodets tryck på kärlväggarna. (källa)
9. Det europeiska namnet snörkeramisk kultur återspeglar den centrala roll keramiken spelat hos dessa grupper, så även i Sverige. I en majoritet av gravarna, både för män och kvinnor, har en eller ett par små skålformade bägare inkluderats. Skärvor av dessa kärl återfinns också på boplatserna, vilka dock är anmärkningsvärt få och betydligt färre än antalet gravar, vilket föranleder frågan om keramikkärl har använts i hushållen eller om de enbart har använts vid riter och ceremonier såsom vid gravläggning. De representerar en helt ny keramisk tradition med tunna kärlväggar uppbyggda med tumning och leran är magrad med "chamotte", d.v.s. krossad bränd lera/keramik. Denna teknik skiljer sig totalt från det som är känt inom trattbägarkulturen, eller den föregående kulturen. De tidiga kärlen är främst snörornerade, men längre fram i perioden blir det vanligast med tandad kamstämpel som trycks in för att skapa vinkellinjer och vinkelband. (källa)
10. För en ideal gas, antas att molekylerna saknar volym och att den enda växelverkan som förekommer är elastiska kollisioner med andra gasmolekyler eller med eventuella kärlväggar som innesluter gasen. Trycket antas variera linjärt med temperatur, volym och mängd i enlighet med den ideala gaslagen. (källa)