Kärlväxt Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kärlväxt

1. De gröna växterna indelas i divisioner och kan enkelt indelas i grönalger, mossor och kärlväxter. Kärlväxterna är antingen kärlkryptogamer eller fröväxter. Fröväxterna delas i sin tur upp i gymnospermer och angiospermer. Växter, liksom alger är i allmänhet fotoautotrofa organismer, det vill säga organismer som själva med hjälp av solljus (genom fotosyntes) bildar sin föda från oorganiska ämnen, men det finns också parasitiska växter (som tallört), halvparasitiska växter (som mistel) och köttätande växter, som venus flugfälla och sileshår. (källa)
2. Blad (latin: folium) är ett vanligen fotosyntetiserande organ hos kärlväxternas sporofyt. Bladen växer ut från stammens sidor och har en begränsad och huvudsakligen basal tillväxt. Deras huvudsakliga funktion är att som näringsorgan medverka vid fotosyntesen, men de har även en mängd andra funktioner att fylla. Det finns städsegröna växter och lövfällande växter. (källa)
3. Vallmosläktets arter är ett-, två- eller fleråriga, frosttåliga växter som ursprungligen kommer från tempererade områden i Europa, Asien, Afrika och Nordamerika. Några arter är bland de nordligaste landlevande kärlväxterna som finns. (källa)
4. En gallbildning kallas även gall eller cecidium. En gallbildning är en onormal tillväxtförändring på växter orsakad av en parasit. Förändringen kan bero på en onormal celldelning eller celltillväxt. Många olika organismer kan orsaka gallbildningar, exempelvis djur som rundmaskar, kvalster och insekter. Men även bakterier, svampar och kärlväxter kan orsaka gallbildningar. (källa)
5. Nordiska riksmuseet (via den virtuella floran) förespråkar Matricaria matricarioides. Se även Checklista över Nordens kärlväxter, Thomas Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet. (källa)
6. Makrosopiska fossil av kärlväxter dyker först upp under Silur-perioden i paleozoikum. En del kringrörda och fragmentariska fossil av omdiskuterad arttillhörighet, mest sporer och fragment av höljen, har påträffats i lager från Ordovicium i Oman. De har föreslagits tillhöra levermossor eller mossor. (källa)
7. Sjögräs är samlingsnamnet på en typ av blomväxter som lever i vatten. Det finns mellan 50 och 60 arter av sjögräs (omdiskuterat hur många) i hela världen, som kommer från 4 familjer växter. I Sverige finns en art, ålgräs, Zostera marina (latin), som förr även kallades för bandtång (även om den inte är en tång, som är en alg). Därtill räknas ibland släktet Ruppia som sjögräs, om de växer i marina miljöer (dvs i en hög salthalt). Sjögräs är, såsom alla växter på land, kärlväxter, och utvecklades för c:a 100-65 miljoner år sedan från sötvattensväxter. (källa)