Kärnvapen Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kärnvapen

1. Startfasen finansierades med hjälp av den svenska Wallenbergsfären. Norsk Hydros första anläggningar låg i Notodden och i Rjukan, Telemark. Anläggningen i Rjukan var när den anlades 1934 världens första kommersiella anläggning för utvinning av tungt vatten. Anläggningen drevs under andra världskriget av ockupationsmakten Tyskland som behövde tungt vatten för sina försök att skapa kärnvapen. Anläggningen saboterades flera gånger av motståndsrörelsen och de allierade styrkorna, bland annat i den så kallade Tungvattenaktionen. (källa)
2. I kärnfysik kan neutroner ge upphov till kedjereaktioner när det klyvbara materialet har uppnått kritisk massa. Både kärnvapen och kärnkraftverk beror på en kedjereaktion, men det finns olika mekanismer. (källa)
3. Kiloton och megaton används även som enheter vid jämförelse av sprängkraften hos kärnvapen, och betecknar då den standardiserade energiutvecklingen av motsvarande massa detonerande trotyl. (källa)
4. Teoretiskt kan kobolt tillsättas kärnvapen för att utöka den radioaktiva verkan. I en sådan så kallad koboltbomb utsätts kobolt vid detonation för strålning som gör det radioaktivt med lång halveringstid. (källa)
5. En kryssningsrobot är en aerodynamisk robot som färdas mot sitt mål på låg höjd och oftast med hög hastighet, och som navigerar på vägen dit. Kryssningsrobotar kan bäras av fartyg eller flygplan, eller avfyras från marken, och förekommer både i versioner försedda med konventionell laddning och massförstörelsevapen, såsom kärnvapen. Utmärkande för de flesta kryssningsrobotar är lång räckvidd, så lång att de avfyras när målet inte är i sikte och de kan därför inte enbart använda en målsökare för att träffa rätt, vilket förklarar varför någon form av navigering är nödvändig. (källa)
6. Trots att termen uppstod runt den tid då kärnvapen var aktuellt så har kärnfamilj ingen koppling till kärnvapen eller kärnkraft. Det engelska ordet "nuclear" kommer ursprungligen från latinska nucleus, som i sin tur härstammar från nux, vilket betyder nöt eller kärna. Termen kärnfamilj hänvisar alltså till de familjemedlemmar som härstammar från samma kärna. (källa)
7. Fission betyder klyvning, inom kärnfysiken och kärnkemin klyvningen av atomkärnor, kärnklyvning. Vid fission frigörs energi, vilket under vissa förutsättningar leder till en kedjereaktion där enorma energimängder frisätts i form av värme, partikelstrålning och elektromagnetisk strålning. Sådana kedjereaktioner ligger till grund för kärntekniken. Fission utnyttjas så i kärnkraftverk och kärnvapen. I regel används isotoperna uran-235 och plutonium-239. Flera av restprodukterna som bildas vid fission är radioaktiva, vissa i tusentals år. Motsatsen till fission är fusion, sammanslagning av atomkärnor. (källa)
8. Kärnvapen (kärnexplosion) är en typ av vapen vars sprängladdning får sin energi från fission, eller från olika kombinationer av fission och fusion, av atomkärnor, till skillnad från konventionella vapen, vars sprängladdningar får sin energi från kemiska processer. (källa)