Köldperiod Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet köldperiod

1. Trädet blir vanligen inte högre än 10 meter, men kan ibland bli högre. Ett träd har uppmätts till 21 meter med en stamdiameter på 1 meter. Trädet har en stor och vid rundad, ibland paraplyformad, krona och grenarna hänger ofta ner mot marken. Trädet är väl anpassat för torra till halvtorra områden och har djupa rötter för att kunna nå vatten långt ner i marken. Dess rötter kan nå ett djup på 30 meter. Det klarar sig med endast 100–300 mm nederbörd om året och kan uthärda längre tider utan regn och temperaturer på över 40 °C, till och med upp till 50 °C. I det område där trädet växer är årsmedeltemperaturen 18–20 °C och årsnederbörden 100–500 mm. Arten är väl anpassad till fattiga jordar och klarar att växa på kalkhaltiga och sandiga marker. Arten undviker dock drivande sand och trivs inte heller på blöt och dåligt dränerad jord. Trädet är även känsligt för kyla och tål köldperioder med minusgrader dåligt. Dess rötter bildar mykorrhiza med mikroskopiska svampar som hjälper till att förse trädet med näringsämnen och träden förser i sin tur svamparna med vatten. Arten växer och sprider sig sakta men är långlivad och ett träd kan bli 150–400 år gammalt. Trädet bildar öppnare skogar eller växer i glesare dungar och lundar eller solitärt i landskapet. Arten kan beroende på förutsättningarna i omgivningen även ha ett buskigt växtsätt. Det existerar flera olika fenotyper med vissa skillnader i blad- och fruktform. (källa)
2. Pampasformationen är namnet på en på Argentinas slättland, Pampas förekommande ler- och lössbildning, härrörande från olika perioder av äldre kvartär. Lössbildningen är en periglacial avlagring, som fått sitt material från glaciärälvarnas slam under istiderna eller köldperioderna. (källa)
3. I tropiska och subtropiska områden är lövträd helt dominerande och är vanligen gröna året om. På grund av bladens begränsade livslängd sker dock en viss fällning året om. I vissa delar av världen sker fällningen inför en torrperiod och i andra delar inför en köldperiod. Det senare är vanligt på våra breddgrader. (källa)
4. En atomvinter, även kallat kärnvapenvinter eller nukleär vinter, är den hypotetiska köldperiod som skulle kunna drabba jorden efter ett kärnvapenkrig i större skala. Diskussionen var vanlig i början av 1980-talet. (källa)
5. En strängare köldperiod pressade människorna söderut igen, och Sverige blev ånyo en öde plats, tills ahrensburgkulturen dyker upp. (källa)
6. Vid ingången till 1300-talet gav skördarna inte längre något överskott, vilket resulterade i svält och massdöd. Enligt en teori var en av krisens orsaker överbefolkning, uppodlandet av dålig jord var en annan teori. Möjligen kan en köldperiod ha föranlett jordbrukets minskade avkastning. (källa)