Köpehandling Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet köpehandling

1. Det äldsta beviset för att Helsingborg haft status av stad kommer från ett gåvobrev som den danske kungen Knut den Helige sände till Lunds domkyrka den 21 maj 1085. Stadens styrelse stod under denna tid underställd kungens kontroll och det stadsliga självstyret var begränsat. Under 1200-talet började däremot de danska städernas styrelse formas efter tysk modell, med ett stadsråd, vars högsta post var borgmästarämbetet. I Helsingborg omnämns ämbetet borgmästare för första gången i en köpehandling från den 29 juni 1380, men handlingens ordval tyder på att ämbetet tidigare längre än så. Rådet organiserades efter ett tag kring två borgmästare som valdes av stadens medborgare (i meningen alla män som innehade burskap), oftast bland någon av rådmännen. Rådet kunde bestå av en skiftande mängd rådmän, hur många det var i Helsingborg under medeltiden vet man inte, men under 1500- och 1600-talen bestod rådet av två borgmästare med sex rådmän. Nya rådmän valdes ut av rådet själv bland stadens borgare. Efter att Skåne blivit svenskt ersattes rådet av magistraten, vilken bestod av fyra rådmän och en borgmästare. Rådmännen valdes av borgerskapet på allmän rådstuga och innehade tjänsten fram till sin död. Dessa hade även dömande makt genom att de var ledamöter i rådhustinget. (källa)
2. Platsen där Rundvik ligger ägdes ursprungligen av Lögdeå by och användes som fiskeplats. I ett bystämmoprotokoll från 1860 nämns fiskestället norra Ronviken, uppkallat efter Ron som var det gamla namnet på Nordmalingsfjärden. Än idag står några fiskebodar kvar på Brohällarna och utgör Rundviks äldsta byggnader. Den 29 oktober 1861 köpte det nybildade bolaget Nordmalings Ångsågs AB mark vid norra Ronviken av Lögdebönderna för att anlägga ett sågverk på Klubben. I köpehandlingen angavs att bönderna skulle få ersättning för de skador som timmerflottningen eventuellt orsakade på fiskeredskapen samt att de skulle ha fri väg för sina djur ut till betesmarkerna på Kallskäret. (källa)
3. Den 20 januari 1763 sålde friherre Hamilton bruket till en borgare från Stockholm, Jacob Graver. Köpehandlingen undertecknades på Björnsnäsäteri där den ännu finns bevarad. I köpet ingick även Rodga säteri. I köpehandlingen beskrivs Rodga och Hults Bruk så här. (källa)
4. Under senare år har ett antal nätmäklare etablerat sig. Dessa pressar priserna i fastighetsmäklarbranschen genom att låta säljarna ta en mer aktiv roll i sina bostadsaffärer. Exempel på renodlade nätmäklare är Privatmäklaren och Hemverket. Ett problem med att bedriva mäkleri på detta sätt är dock enligt statliga Fastighetsmäklarinspektionen (FMI) att det i princip inte går för mäklaren att fullfölja sina juridiska skyldigheter mot köpare och säljare helt på distans. Framför allt gäller det mäklarens rådgivningsplikt och upprättande av köpehandlingar som är anpassade till den enskilda affären. (källa)
5. Gyllene Vingens Hallar, fd. teatern/biografen, som håller utställningarna om gården, Godset Såtenäs, genom tiderna. Här kan man lära sig om livet på gården, ägarna, de egna tegelbruket, järnvägen och fartygshamnen. Man kan se köpehandlingar och föremål som såtenäsare gjort. Man kan lära sig om de över 50 torpen på gården. (källa)