Synonym till köpman
Hur används ordet köpman
Christopher Friedenreich Hage (1759–1849), dansk köpman av släkten Hage.
Historiskt har handlare dels varit borgare i städer som också bedrivit handel på marknader. Dels har handlare funnits på landsbygden, så kallade landsköpmän och gårdfarihandlare. Handlare kom sedermera att avse personer på landsbygden som hade lanthandel eller personer i städer som handlade med mindre varor, detaljhandel, medan köpman i större utsträckning kom att beteckna välbärgade borgare, grosshandlare, som bedrev storskalig handel.
De första leverantörerna var de hantverkare eller köpmän som verkade i närheten av ett kungligt slott. Under 1600-talet kallades en hovleverantör för konungens köpman. Karl XIV Johan införde ett regelverk som styrde utnämningen av hovleverantörer. Hovleverantörskapet var dyrt därför att de ansökande måste erlägga höga avgifter. Eftersom man inte hade något certifieringssystem för kvalitet (idag närmast motsvarat av ISO 9001 m.fl. ISO-standarder) var det ett sätt att visa att företagets produkter höll hög kvalitet. De avgifter som hovleverantörerna betalade gick bland annat till Kungliga Hovstatens gratialkassa som utgjorde en bidragskälla till fattiga änkor, men även till pensionsmedel för slottspersonal. Avgifterna bildade fonder som än idag används för personalen vid Kungliga Hovstaterna.
Krämare (från tyska Krämer) är en köpman. Ordet kommer ursprungligen från det grekiska ordet för pengar, chrēma. Under 1700-talet kallades de borgare i svenska småstäder som reste runt på marknader ofta för krämare eller kramhandlare. Ordet är nedsättande och då med hänvisning till att en krämare inte utför något produktivt.
Johan Carl Kempe (1799–1872), köpman, företagare och träpatron.
En köpman är en näringsidkare som bedriver handel med varor som framställs av andra, för att tjäna vinst. Köpmannens ställning har varierat under olika tider i historien och mellan olika samhällen.
