Köpmansfamilj Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet köpmansfamilj

1. Största fastigheten i kvarteret är Bacchus 1. Den utgör den östra hälften av kvarteret mot Skeppsbron. Första huset var från 1600-talets slut och ritades av Nicodemus Tessin den äldre som sin egen bostad (byggd 1674), därför kallades byggnaden även Tessinska huset. På 1770-talet och senare var köpmannafamiljen Tottie genom Anders Tottie (1739-1816) ägare till fastigheten. På 1880-talet hade Lotskontoret sina lokaler i byggnaden vid Brunnsgränd 1A. (källa)
2. Han var därefter huvudsakligen verksam som porträttmålare och porträtterade en stor del av den skånska adeln bland annat medlemmar från släkterna Rosenkrantz, Ramel och De la Gardie. Under de följande åren turnerade han med en egen resevagn mellan regementetsmötena genom en stor del av Götaland med långa uppehåll i Malmö där han vintern 1852–1853 porträtterade av delar av stadens köpmansfamiljer. Därefter följde besök i Jönköping och vidare till Göteborg 1854, där han målade porträtt och gav ritundervisning. Under en mer än årslång vistelse i Mariestad 1855–1856 porträtterade han bland annat statsrådet Anders Peter Sandströmer och andra högre tjänstemän vid länsstyrelsen och stadsförvaltningen. Han reste till Düsseldorf 1856 där han studerade, arbetade och förde ett glatt kamratliv i konstnärskolonin. Under Düsseldorfs tiden målade han sina första kompositioner varav en köptes av Växjö konstförening och en skänktes till kyrkan i Kristianstad. Efter närmare två år i Düsseldorf och några månaders porträttmålande i Norrköping reste han med ett rekommendationsbrev från Zacharias Topelius till Helsingfors. Trots sina fina rekommendationer fick han inga målningsuppdrag men han fick ett erbjudande att vikariera för Robert Wilhelm Ekman under två år vid Finska konstföreningens ritskola i Åbo som han antog. Under sin tid i Åbo vistades han mycket i familjen Armfelts hus och fick via kontakter utföra flera porträtt av prominenta personer och en altartavla till Villnäs kyrka. (källa)
3. Mihal Grameno föddes i en köpmansfamilj och fick sekundärutbildning i Korçë. Han emigrerade till Rumänien 1885 men återvände sedan till hemlandet. (källa)
4. Stjernholm Ræder föddes i Stockholm men kom till Göteborg som tioåring. Hon växte upp i en köpmansfamilj och hade inga förebilder i släkten när det gällde konstnärlig verksamhet. Hon studerade några år vid bland annat Lunds universitet. Hon fick dock aldrig någon formell konstskoleutbildning utan var självlärd som tecknare. Hon tillbringade några år på sanatorium efter studierna sedan det vid en hälsokontroll konstaterats att hon hade tbc. (källa)
5. Sohm växte upp i en köpmannafamilj och började arbeta som lärling vid tryckerierna i Stockholm. År 1782 anställdes han som faktor hos den tyske tryckaren Theodor Breitkopf i S:t Petersburg och ville där försöka fungera som kontaktperson mellan rysk och svensk kultur. Han fick bland annat uppgiften av den ryska skolkommissionen att inrätta ett större tryckeri. (källa)
6. Scheike växte upp i en köpmannafamilj i Stockholm. Han kom att sysselsätta sig med grafologiska studier och var under 1970- och 1980-talen en av Sveriges mest välkända grafologer. Han publicerade två böcker i ämnet, Grafologi och Grafologisk handbok för sökare: Vem är du – vem blir du. (källa)