Lägervistelse Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet lägervistelse

1. Hon undervisade sedan på den lettiska lärarinstitutet och vid Lettlands universitet i Riga och i Murmuiza, och uppnådde sin doktorsexamen i språkvetenskap 1938, på en avhandling om verk av den lettiska poeten och filosofen Fricis Barda. Hon flydde med sin man, författaren Konstantin Raudive, till Tyskland 1944. Efter en lång lägervistelse i ett krigshärjat Tyskland - som displaced person - fick de till sist tillstånd att immigrera till Sverige dit de anlände 1946, först i karantän i Landskrona, därefter till Stockholm. Hon kom senare att bosätta sig i Uppsala. Mauriņa blev svensk medborgare 1955. I Västtyskland var hon en uppskattad författare som gav sig ut på månadslånga uppläsningsturnéer. Sina sista år 1969–1978 var hon bosatt i Bad Krozingen i Västtyskland. (källa)
2. I den tredje fasen (vecka 3) arrangerade personalen/forskarna händelser där pojkarna från båda grupperna skulle kunna samarbeta. Bland annat bad man dem om hjälp med att åter få igång lägrets vattenförsörjning som forskarna hade utsatt för "sabotage". Det var hårt arbete och pojkarna förstod att det skulle gå bättre om alla samarbetade. När pojkarna återvände hem efter tre veckors lägervistelse var alla goda vänner. (källa)
3. 1932 återvände Sjalavom till Moskva efter sin första lägervistelse och började arbeta som journalist. 1936 publicerade han en av sina första betydande berättelser, Tri smerti doktora Austino (ryska: Три смерти доктора Аустино), i tidskriften Oktober. (källa)
4. "Under lägervistelsen är Wehner till en början den ende kände kommunisten bland de dåvarande trettio Smedsbointernerna. Övriga kommunister, som tidigare varit internerade, har fått lämna lägret en kort tid innan hans ankomst. Wehner mår inte särskilt bra efter den långa fängelsevistelsen, och vid läkarundersökningen, som gjordes vid inskrivningen, klagar han över reumatiska besvär samt kraftlöshet och nedstämdhet. Men han återhämtar sig efter en tid i lägret. I slutet av oktober anländer några av Wehners bekanta från KDP-gruppen i Köpenhamn till Smedsbo, och då är han inte längre ensam "kommunistintern". Wehner arbetar, precis som de andra internerna, i Smedsbos kuvertverkstad, och som en "intellektuell utlänning" får han av internerna uppdraget att vara förtroendeman. Det finns också möjlighet att läsa böcker och tidningar, och vänner skickar frukt, bröd och konserver till lägret. Men Wehner upplever ändå lägerlivet som ett "helvete". I februari 1944 skriver han följande: "Lägret är fullt av utlänningar, men det är inte enbart politiska flyktingar" och konstaterar vidare att "Vi kan inte göra annat än att härda ut"." (Citat ur Susanne Grahn, Smedsbo Interneringsläger.). (källa)