Läkarbrist Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet läkarbrist

1. I Sverige startade nätläkarverksamhet i större omfattning under 2016 med företagen Kry och Min Doktor. Detta ledde, framför allt från 2017, till en debatt kring fenomenet. De internationellt förekommande synpunkterna om kostnadseffektivitet, tillgänglighet och kvalitet framfördes även i den svenska debatten. Vidare förekom kritik om att nätläkarna skulle förvärra läkarbristen i Sverige genom att rekrytera läkare från landstingens allmänmedicinska verksamhet samt att tillgängligheten skulle leda till en onödig överkonsumtion av vård. (källa)
2. Nuförtiden är läkarassistent beteckningen på en läkarstudent som, vanligtvis under sommaren, vikarierar på ett sjukhus. Läkarassistenten skriver in och ut patienter, dikterar journaler med mera. Kort sagt har läkarassistenten till stor del samma arbetsuppgifter som en underläkare, men allt arbete måste handledas eller ske under delegering av en ansvarig läkare. På sjukhus med läkarbrist har anställning av läkarassistenter blivit ett sätt att rekrytera blivande läkare. (källa)
3. Sjukvård i Serbien levereras med hjälp av ett universellt hälsovårdssystem, även om korruption, ineffektivitet och läkarbrist är stora problem. (källa)
4. Så länge sjukdomar har funnits, har det även funnits läkekonst av olika former. För kunskapen om folklig läkekonst är urgammal. Kunskapen tog fäste och utbreddes i Sverige i slutet av 1800-talet. Visserligen är folklig läkekonst funnits sedan urminnes tider men vid 1800-talets slut tog kunskapen verkligen fart i Sverige. Till en början spreds kunskapen via muntlig tradition för att sedan spridas vidare med hjälp av tryckta källor. Den folkliga läkekonsten spelade en betydande roll i gamla tiders samhällen. Vid sjukdomar och skador var den folkliga läkekonsten den enda vägen att tillgå för att bli frisk. Det vi idag kallar läkare fanns alltså inte. Det fanns visserligen utbildade personer inom medicin men endast ett fåtal. De fåtal läkare som fanns befann sig i städerna. I städerna bodde endast 10 procent av landets befolkning på 2 347 000 invånare vilket tydliggör hur stor läkarbristen var. Förutom att läkarna var så få var de heller inte särskilt utbildade då empiriska undersökningar fortfarande inte var lika utvecklat inom forskningen som det är idag. Det var inte bara läkarbristen som gav plats åt folkmedicinen utan även andra faktorer som svält och hungersnöd. Större delen av befolkningen var beroende av jordbruk vilket i sin tur innebar stor hungersnöd vid missväxt. Dessutom var arbetsförhållanden tuffa, arbetskläder slitna och dåliga, brist på rengöringsmedel och inte heller fanns något arbetarskydd. På grund av den stora okunnigheten hos människor var det den folkliga läkekonsten man fick vända sig till om man själv eller någon närstående blev sjuk. Kunskapen man besatt kring folklig läkekonst var endast en tro och därav krävdes aldrig kritiska prövningar eller bevis. Om ens egna kunskaper inte räckte till fick man vända sig till de kloka. Anledningen till att man föredrog de kloka framför de få läkare som fanns var dels för att det ofta var långa transportvägar till läkare, de var dyra men framförallt eftersom de hade etablerat ett rykte om sig som väldigt stränga. De kloka å andra sidan, var varken långt bort, dyra eller stränga. Dessa kloka gubbor/gummor kunde vara allt från specialister, blåsare, smörjekäringar och bengubbar och så vidare. De kloka ansåg sig ha svar på nästintill alla sorters olycksfall och krämpor. (källa)