Länsindelning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet länsindelning

1. Sveriges län är en administrativ indelning av Sverige. Det finns 21 län. Till varje län finns en länsstyrelse. De flesta län har även ett landsting, som ansvarar för sjukvård, kollektivtrafik med mera. Länsindelningen utgör även grunden för annan statlig verksamhet, t.ex. är indelningen i sju polisregioner och 12 domkretsar för förvaltningsdomstolar baserad på länsindelningen. Andra administrativa indelningar, t.ex. tingsrätters indelning i domsagor, är istället baserad på indelningen i kommuner. (källa)
2. Det fanns en länsrätt i varje län, förutom Västra Götalands län där det fanns tre länsrätter i Göteborg, Vänersborg och Mariestad vilka följde de gamla länsindelningarna. (källa)
3. Det finns även många exempel på att invånarna i ett landskap använder sig av just landskapet för att stärka sin egen kulturella identitet. Inom turistnäringen används ofta landskapen i marknadsföringssyfte. De flesta idrottsförbund och regionala hembygdsförbund i Sverige är indelade efter landskap, även om länsindelning också förekommer. Svenska runstenar och föremål i Statens historiska museums samlingar grupperas efter landskap. I tretton studentnationer samlas studenter i Uppsala ifrån olika landskap i Sveriges, där de i Norrland samlas i en gemensam. (källa)
4. Slottet gav namn åt Skaraborgs län vid Axel Oxenstiernas länsindelning 1634. (källa)
5. Himango (finska Himanka) är en ort och före detta kommun i landskapet Norra Österbotten. Himango hade 3 023 invånare (31 december 2009) och hade en yta på 649,84 km² (varav 393,37 km² vatten). Kommunen uppgick i Kalajoki stad 1 januari 2010, och överfördes därmed från landskapet Mellersta Österbotten. I den länsindelning som avskaffades vid samma årsskifte ingick Himango i Västra Finlands län. (källa)
6. Inom respektive militärdistrikt organiserades militärdistriktsgrupper, totalt 29 stycken vilka i princip tog över den gamla försvarsområdesindelningen, som i stort sett följde länsindelningen. Militärdistriktens uppgift var att stödja och utbilda hemvärnet samt övriga frivilliga organisationer. Distrikten avvecklades i sin tur 2005 efter försvarsbeslutet 2004. (källa)
7. I Sverige finns 11 olika skytteförbund, Svenska Dynamiska Sportskytteförbundet - IPSC Sverige, Svenska Skyttesportförbundet , Svenska pistolskytteförbundet, Svenska Jägarförbundet, Svenska Mångkampsförbundet, Svenska Skidskytteförbundet, Jägarnas riksförbund/Landsbygdens jägare, Svenska Bänkskytteförbundet, Sveriges Metallsilhuettförbund, Svenska Svartkruts Skytte Federationen och Svenska Westernskytte förbundet. Inom Svenska Skyttesportförbundet bedrivs gevärsskytte, pistol-, viltmåls- samt lerduveskytte. Inom Svenska Pistolskytteförbundet bedrivs pistolskytte inom de nationella skyttegrenarna: fältskytte, precision, Magnumfältskytte och PPC1500 varav fältskytte idag (2006) är den största grenen. Landet är indelat i distrikt eller kretsar som i stort sett följer den gamla länsindelningen. Inom varje krets finns sedan ett antal lokala skytteklubbar. IPSC-skytte bedrivs i tre huvudgrenar, pistol, gevär och hagelgevär, alla med olika divisioner att tävla i beroende på vilken vapentyp de tävlande använder. De olika jägarförbunden sysslar med sportskytte kopplat till jakt. Exempelvis olika sorters viltmålsskytte. (källa)
8. Valkretsindelningen för riksdagsval utgår från landskapsindelningen, tidigare länsindelningen. (källa)
9. Försvarsområdena tillkom genom 1942 års försvarsbeslut, och följde i stort sett länsindelningen, och bestod till en början av de tidigare landstormsförbanden. Försvarsområdena tillkom ursprungligen med syftet att underlätta territorialförsvarets samordning med civilförsvaret. Försvarsområdena motsvarades tidigare av inskrivningsområdena från 1885. (källa)
10. MUF:s centrala kansli ligger i moderaternas lokaler på Blasieholmen i Stockholm, där förbundsordföranden (heltidsarvoderad av förbundet) och ett antal tjänstemän har sin arbetsplats. Huvuddelen av verksamheten bedrivs dock i de 25 distrikten som ungefär motsvarar länsindelningen. De största distrikten har traditionellt varit Stockholm och Skåne följda av Östergötland och Göteborg. Distrikten består i sin tur av ortföreningar, skolföreningar och studentföreningar. (källa)