Länslasarett Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet länslasarett

1. Inom kort inrättades lasarett även i andra städer, och genom kungliga brev 1765 och 1776 förordnades att länslasarett skulle inrättas över hela riket, kombination med särskilda kurhusavdelningar. Till dem anslogs bland annat den från 1818 för varje mantalsskriven person utgående kurhusavgiften, som 1873 ersattes av den allmänna sjukvårdsavgiften. (källa)
2. Elden fortsatte rycka fram till sju-åtta-tiden på kvällen och hejdades först av björkarna på Östra Esplanaden. Stadsdelen Malmen (nuvarande kvarteren Njord och Loke), den nybyggda västra stadsdelen (som låg väster om Renmarksbäcken) och husen öster om esplanaden klarade sig från branden. Det enda hus som stod kvar inom brandområdet var det petterssonska stenhuset vid rådhuset. I väster klarade sig dessutom bankhuset, folkskolelärarinneseminariet (nuvarande Hovrätten för Övre Norrland), gamla länslasarettet samt 39 gårdar. I öster undkom fängelset samt 12 nybyggda gårdar lågorna. (källa)
3. År 1928 tillkom en ny stor byggnad på området - nämligen en upptagningsanstalt för sinnessjuka. Den bedrevs av Örebro stad för landstingets räkning. Den låg längre västerut utmed nuvarande Ribbingsgatan. Dit flyttades patienter från sinnessjukavdelningen vid länslasarettet. Den psykiatriska verksamheten, som med tiden kom att bli mer kronikerinriktad, blev 1954 överflyttad till Hålahults sanatorium c:a 20 km norr om Örebro. (Hålahult, som inte längre behövdes som sanatorium, omvandlades därmed till ett vårdhem för lättskötta psykiskt sjuka.) Byggnaden som använts som "upptagningsanstalt för sinnessjuka" kom att ingå i Norra sjukhemmet (se nedan). (källa)
4. 6 augusti – Det nya länslasarettet i Örebro invigs. (källa)
5. Poliklinisk verksamhet var huvudsaken, men enskilda patienter erhöll även klinisk vård. På 1750-talet fanns 6 vårdplatser, och framåt sekelskiftet 1800 klarade man att ta 10 patienter för klinisk vård. Under Israel Hwasser, som blev prefekt för sjukhuset 1831, blev det betydligt utvidgat. Mot slutet 1840-talet förfogade man över 32 sängar på allmänna avdelningen och 8 sängar för studentsjukvården. Redan 1815 väcktes förslag att Akademiska sjukhuset skulle slås samman med länslasarettet, men det dröjde till 1857 innan de båda vårdinrättningarna förenades. (källa)
6. Det som idag kallas Skaraborgs Sjukhus Falköping har sitt ursprung i två separata sjukhus, det landstingsägda länslasarettet och det statliga mentalsjukhuset. (källa)
7. Engel blev medicine licentiat vid Karolinska institutet i Stockholm 1927, var amanuens och underläkare på Serafimerlasarettet 1926–34, biträdande överläkare på Mössebergs vattenkuranstalt 1929–31, t.f. laborator vid Stockholms hälsovårdsnämnds kliniska laboratorium 1932, överläkare på Garnisonssjukhuset i Boden 1936–43 (t.f. 1934), lasarettsläkare vid medicinska avdelningen på Falu länslasarett 1943–52, dess styresman 1944–52, generaldirektör och chef för Medicinalstyrelsen 1952–67 samt konsulterande läkare inom Skandiakoncernen 1952–70. (källa)
8. Verksamheten på Storgatan fortsatte till 1892, då Örebro länslasarett stod klart på Alnängarna. Den 16 augusti 1892 överfördes 76 patienter och 4 sköterskor till det nya sjukhuset. Patienterna transporterades med ett specialchartrat tåg på Skebäcksbanan. Från tåget bars patienterna in på det nya sjukhuset. (källa)
9. Sjukhuset har sina rötter i Linköpings länslasarett, som grundades 1782, och låg mitt i centrala Linköping. År 1895 flyttades verksamheten till ett nybyggt sjukhus, då strax utanför staden, där US ligger än i dag. Till följd av en nationell regionsjukvårdsutredning blev lasarettet 1960 Regionsjukhuset i Linköping ("RiL" i folkmun). Under åren 1965–1975 byggdes huvudblocket med flera större byggnader. 1992 byttes namnet till Universitetssjukhuset i Linköping (US). (källa)