Lärarkår Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet lärarkår

1. Utanför lärarkårer och skoladministrationer är användningen av "klass" som nivåbegrepp fortfarande vanligast i Sverige. En googling i februari 2011 av frasvarianterna "går i första/andra/tredje/fjärde/femte/sjätte/sjunde/nionde klass" gav sammanlagt mer än 504 000 träffar, mest från tidningstexter eller bloggar och foruminslag från föräldrar och elever, medan motsvarande googling av frasvarianterna "går i årskurs ett/två/tre/fyra/fem/sex/sju/åtta/nio" bara gav sammanlagt 161 000 träffar, mestadels från skolsajter och myndighetstexter. Frasvarianterna "går i skolår ett/två/tre/fyra/fem/sex/sju/åtta/nio" gav bara 106 träffar sammanlagt - samtliga från skolmyndigheter eller forskare. (källa)
2. Förhållandet mellan å ena sidan universitetets lärarkår och studenter och å andra sidan den fasta stadsbefolkningen ger ibland upphov till konflikter som är unika för dessa orter, ett fenomen som på engelska kallas town and gown. Town syftar på stadsborna och gown på den traditionella engelska akademiska dräkten, som bland annat bärs vid ceremonier i Oxford och Cambridge. Även begreppet townie, stadsbo, kan förekomma som en ofta nedsättande beteckning på någon som inte tillhör universitetet. (källa)
3. Hans kyrkosyn präglades i hög grad av den lärarkår han mötte vid den teologiska fakulteten. Det gällde inte minst de dåvarande professorerna Gustaf Aulén, Erling Eidem, Yngve Brilioth och Anders Nygren. (källa)
4. Till skillnad från många samtida akademiker, engagerade sig Dewey i samhällslivet utanför universitetsvärlden. Bland annat grundade han 1896 en försöksskola tillsammans med sin hustru Alice Chipman Dewey. Försöksskolan kom att bli en av de mest omtalade vid den tiden. Dewey var en av grundarna av American Civil Liberties Union och the China Institute in America. I mitten av 1930-talet deltog han i en kommission för att undersöka anklagelserna mot Lev Trotskij i de så kallade Moskvarättegångarna, 1940 arbetade han för att Bertrand Russell inte skulle uteslutas ur New Yorks lärarkår. Vid sidan av talrika artiklar och böcker skrev Dewey ofta kommentarer i tidskrifter som The New Republic och The Nation. Trots pensionering förblev Dewey produktiv fram till sin död 1 juni 1952, han var då 92 år gammal. (källa)
5. Billgren har i sitt konstnärskap ifrågasatt konstbegreppet i stort och redan under sin studietiden vid Konsthögskolan Valand (1982–1987) gjorde han intryck på andra studenter och lärarkåren. Här bjöd Billgren in till performance med frågeställningen "Vad är skillnaden mellan bra och dålig konst?". Detta ifrågasättande om vad konst är, dess syfte och gränser, har följt som ett ledmotiv i både hans konst och i det massmediala kändisskap som ingår i hans konstnärsroll. Detta är tydligt uttryckt i hans böcker Vad är konst och 100 andra jätteviktiga frågor 1 (2008) och 2 (2010). (källa)
6. Moberg och Reuterdahl inledde vad som kom att bli ettårigt debattkrig som utmynnade i Reuterdahls publikation 1951 av Vem har rätt? I litteraturfejden Moberg – Reuterdahl. Publikationen ledde till att riksdagsmannen Axel Rubbestad (Bondeförbundet) krävde att Moberg skulle sättas i fängelse och fick högerpartisten Axel Mannerskantz att elda upp sitt exemplar av Utvandrarna i värmepannan.. Reuterdahl fick med sig starka krafter från det kyrkliga Småland som ville försöka hindra att boken översattes till engelska. "Vi smålänningar känner oss kränkta av Mobergs sätt att skildra våra utvandrade förfäder – Sveriges kanske bästa folk", lät det i ett upprop. I Mobergs födelsesocken Algutsboda skrev nästan hela lärarkåren under Reuterdahls protest. (källa)
7. I Sverige har metoden introducerats av individer inom lärarkåren själva och spridit sig via nätverk på sociala medier. (källa)
8. På en presskonferens den sjunde november 2019 presenterade Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni att partiet rekryterat Skogstad som skolpolitisk expert. Hans arbetsuppgifter är att tillsammans med Sabuni och Roger Haddad, partiets skolpolitiska talesperson, arbeta fram en ny utbildningspolitik med bredare stöd i lärarkåren. (källa)
9. Katedralskolans långa historia har bidragit till det traditionsfyllda studentfirandet som ansvaras för av särskilt utsedda studentnissar. Till de äldre traditionerna i samband med studenten på Katedralskolan hör att alla treor marscherar till Brunnsbo biskopsgård för att uppvakta biskopen (numera bor inte biskopen där utan uppvaktningen har förvandlats till en picknick) någon dag före studentdagen. MV:s aftonkonserter i Botaniska trädgården är även de en del av studenttraditionerna. Under själva studentdagen, efter mösspåtagning och utspring, tågar studenterna via Krabbelund som är uppkallad efter lärarna på Katedral som traditionsenligt kallats "krabbar", till Botan, där ringlekar och sånger följs upp av den traditionella "simningen" som innebär att MV ställer upp sig i ett dubbelt led och sedan hyllas alla studenter genom att de får "simma" ner genom ledet på MV-medlemmarnas utsträckta armar. Studentbalen på Skara stadshotell inleds med en promenad från Botan, och studenterna välkomnas till balen av lärarkåren, "krabbarna", som står samlad på hotellets balkong. Efter att ha tagit examen vid Katedralskolan i Skara blir man så kallad Skaradjäkne. (källa)
10. Utöver Eschelsson och Larsson-Lessel skrev 1 200 folkskollärarinnor på en petition till riksdagsmännen om att behålla likalönsprincipen. Lärarinnorna höjde sina röster mot olika lön för lika arbete. Under påsklovet 1906 bildades en ny riksdagsorganisation Sveriges Folkskollärarinneförbund i protest mot att regeringen och SAF hade svikit kvinnorna i lönefrågan. Organisationen ifrågasatte också den ojämna könsfördelningen i SAF:s styrelse och att överlärartjänsterna endast var öppna för män. Organisationens fortsatta uppgift blev att bevaka lärarinnornas rättigheter inom lärarkåren. Trots lärarinnornas motstånd gick löneregleringen igenom enligt Bergs förslag. Propositionen utlöste en debatt i riksdagen och sex motioner i frågan väcktes. Vissa ansåg att läraryrket bör feminiseras och att behålla männen i yrket var slöseri på statens resurser. Andra i linje med lärarinneförbundet ansåg att brytandet av likalöns traditionen var en kränkning mot lärarinnorna då de hade samma arbetsuppgifter och kompetens. Det fanns även ett dolt klassargument i frågan, folkskollärarinnorna kom i regel från en högre social bakgrund, en viss klasställning krävde en viss lön. Men de allra flesta ställde sig bakom principen "lön efter kön". De ansåg i linje med Bergs proposition att kvinnornas sämre fysiska förmåga hindrade dem från att utföra lika värdefullt arbete. Fridtjuv Berg uttryckte detta i kammardebatten "Lärare och lärarinnor presentera måhända lika mycket arbete --- och säkerligen lika värdefullt arbete, men de presenterar helt visst icke samma slags arbete.". (källa)