Läroboksförfattare Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet läroboksförfattare

1. Aristoteles härleder upptäckten av retoriken till två personer, Korax och Tisias. Enligt historien hade demokratins upprättande på Sicilien under 400-talet f.Kr. resulterat i en livlig debatt gällande vem som ägde vad, framför allt i markfrågor, vilket gav grogrund för talekonstens roll: folk behövde lära sig tala för sin sak. Platon uttryckte ogillande över retoriken, i dialogen Gorgias, men presenterade sedan en mer nyanserad bild av retoriken i Faidros. Därigenom blev retoriken det första klart avgränsade kunskapsområde som var föremål för skriftlig systematisering och vetenskaplig analys. Retoriken uppfanns sålunda inte, utan upptäcktes, och några av de äldsta bevarade texterna som beskriver denna grundläggande systematisering är av Aristoteles hand. Bland andra kända läroboksförfattare i ämnet bör nämnas Cicero, Isokrates och Quintilianus, alla tre verksamma under antiken, samt Vossius. (källa)
2. Sten Kallenberg var son till hovrättsrådet Frithiof Kristian Magnus Kallenberg och brorson till Ernst A. Kallenberg. Han avlade mogenhetsexamen i Kristianstad 1907 och blev 1910 filosofie kandidat och 1914 filosofie licentiat vid Lunds universitet och 1919 filosofie doktor vid Uppsala universitet. 1913–1914 studerade Kallenberg vid Wiens universitet och efter amanuenstjänst i geologi och mineralogi i Lund 1908–1915 var han 1916–1919 och 1921 assistent och 1921–1930 förste assistent i organisk kemi vid Tekniska högskolan, där han även var docent i organisk kemi och 1920 tillförordnad professor i oorganisk kemi. 1920–1927 var han därutöver assistent vid Ingenjörvetenskapsakademiens kraft- och bränsleutredning. Kallenberg var från 1930 lektor i kemi med mineralogi, kemisk teknologi med mera vid Tekniska gymnasiet i Örebro. Han var även verksam som läroboksförfattare och utgav avhandlingar i mineralkemi, organisk kemi och teknisk kemi. (källa)
3. Böklin blev 1818 student och 1820 filosofie magister i Lund. Han utnämndes 1820 till kollega och 1832 till rektor vid Kristianstads skola. Böklin prästvigdes 1830 och blev 1840 kyrkoherde i Köpinge och Lyngsjö, en post han tillträdde 1843. Han fick 1849 prosttitel. Böklin, som var en av 1800-talet stora svenska pedagoger, var verksam som läroboksförfattare och -utgivare. Under sin tid som rektor vid Kristiansstads skola utvecklade han skolvändendet där genom inrättandet av en "allmän barnskola", kombinerad med ett lärarseminarium för utbildning av lärare i växelundervisning, samt 1835 en borgarskola för hantverkslärlingar, den första i sitt slag i landet. Sin framstegsvänliga uppfattning i undervisningsfrågor utvecklade han i en serie artiklar Om folkbildningen (1840) i den liberala tidningen Skånska posten, som han varit med om att grunda. Han kom att spela en viktig roll i Fredrika Bremers utveckling, dels som handledare av hennes studier, dels senare genom deras personliga kontakt. (källa)
4. Hungerland kom att tillbringa de nästföljande sex åren i Lund som "privatlärd". Han sökte försörja sig som privatlärare, som läroboksförfattare och som diktare, men trots en hög produktivitet befann han sig (bland annat eftersom han hade en stor familj) i konstant ekonomisk knipa och var i den akademiska världen ökänd för sina oblyga försök att låna eller lura till sig pengar. Kombinerat med hans enorma aptit på mat och dryck, hans totala brist på självdistans och hans högljudda stortyska chauvinism gjorde detta Hungerland till ett välbekant lokalt original och ett föremål för drift samt en rik anekdotflora. I mer eller mindre skönlitterär gestalt finner man honom skildrad av samtida lundaförfattare som Harald Wägner (i novellen "Decemberkvällen", senare omarbetad till ett kapitel i romanen I templets skugga) och Frank Heller (självbiografin På detta tidens smala näs och kåseriet "En urgerman"). Den senare skriver bland annat att "Otaliga äro de berättelser som gå om den store doktorn, i regel sannare ju mera otroliga de äro, ty mannen var otrolig.". (källa)
5. Lennart Undvall född 1941 är en svensk matematiklärare och läroboksförfattare. (källa)
6. Nils Josef Lundqvist, född den 22 december 1875 i Viby, död 1954, var en svensk latinist, skolman, läroboksförfattare och lexikograf. (källa)
7. Regnér var även verksam som läroboksförfattare genom sina allmänt och under många år använda Första begrepp af de nödigaste vetenskaperna (1780, 10:e upplagan bearbetad av P.O. Bäckström 1839), de så kallade "Regnérs begrepp". (källa)
8. 1960: Sveriges Läromedelsförfattares Förbund bildas under namnet Föreningen Svenska Läroboksförfattare. (källa)
9. Ejda Ina Carita Hassler-Göransson, född Hassler 29 oktober 1890 i Vadstena, död 29 mars 1994 i Lund, var en svensk statistiker, lärare och läroboksförfattare. (källa)
10. 1 juli – Pontus Herman Henriques, svensk teknisk lärare och läroboksförfattare. (källa)