Lånevägen Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet lånevägen

1. Under denna sin för en fransk finansminister exceptionellt långa ämbetsperiod hann Rouvier lägga i dagen sin utomordentliga smidighet, sin förmåga att utan att anlita lånevägen finna nya utvägar för att täcka de växande anslagskraven och att ge budgeten en dittills saknad stabilitet. Hans energiska ansträngningar åstadkom en avsevärd höjning av de franska statspapperens värde och större förtroende till statens finansiella förvaltning såväl i som utom parlamentet. Hans avgång hängde nära tillsammans med Panamaaffären, framför allt med hans förbindelser med Jacques de Reinach och Cornelius Herz, och föranledde en rekonstruering av ministären Ribot. Själv anklagad för att ha mottagit pengar av Panamamännen, erkände han under dramatiska omständigheter att han i och för valagitationen mot Boulanger supplerat statens otillräckliga hemliga fonder med enskildas penningbidrag, försvarade sig med utomordentlig bravur och gick för egen del fläckfri ur "affären", trots de skarpa angrepp, som i synnerhet Godefroy Cavaignac riktade mot honom. (källa)
2. Desmarets användes tidigt av sin morbror Colbert i finansförvaltningen, men störtades efter dennes död 1683 och trädde åter i tjänst först 1703, såsom den dåvarande finansministern Chamillarts högra hand, med titeln directeur des finances samt efterträdde honom 1708 som contrôleur général. Han ledde finanserna med erkänd skicklighet, fann flera nya skatteformer — inte ens de privilegierade gick fria — och måste även i stor utsträckning anlita lånevägen, men finansernas tillstånd var då redan så hopplöst, efter de många krigsåren och vanskötseln under Colberts efterträdare, att Desmarets föga kunde uträtta. Efter Ludvig XIV:s död (1715) ville Desmarets inte tjäna under "conseil des finances", utan tog avsked (enligt svenska ambassadören Sparres brev den 23 september 1715 till Ernst August Vellingk). Hans officiella brevväxling är till stor del utgiven i Boislisles "Correspondance des contrôleurs généraux des finances avec les intendants des provinces" (III, 1898). (källa)