Löneökning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet löneökning

1. Reallöneutvecklingen för civilingenjörer har under 2000-talet varit betydligt lägre än för övriga anställda inom industrin i Sverige. Statistik från SCB och Sveriges Ingenjörer visar att civilingenjörer har fått cirka 15% lägre löneökning än arbetare och 20% lägre löneutveckling än övriga tjänstemän inom industrin mellan år 2000 och 2012. (källa)
2. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) skriver bland annat följande i rapporten - "Nivån på den klassiska arbetslösheten bestäms av lönebildningen. Sökaktiviteten i denna grupp garanterar att utbudet av arbetskraft blir så stort som möjligt och att inflationsdrivande löneökningar därigenom kan motverkas. Genom att många jobbklara, i arbetsgivarens perspektiv, söker de lediga platserna som finns kan lönerna hållas inom ramen för de avtal som finns på arbetsmarknaden. AMV huvuduppgift är sålunda att ge förutsättningar för de aktörer som optimerar efterfrågan givet inflationsrestriktionen att öka efterfrågan utan att inflationen tar fart. Detta är i sin tur förutsättningen för ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet". (källa)
3. Nabseth disputerade vid Handelshögskolan i Stockholm 1961 på doktorsavhandlingen Löneökningars verkningar inom industrin: en studie av anpassningsprocessen inom företaget och erhöll titeln ekonomie doktor (ekon.dr). Avhandlingen byggde delvis på forskning han utfört vid IUI. (källa)
4. Deflation ses vanligtvis som skadligt för ekonomin i sin helhet. Detta beror till stor del på hur deflationen har orsakats. Det råder konsensus om att deflation som uppstår genom en minskning av penningmängden kan vara skadligt, medan när det uppstår genom en ökning av mängden varor och tjänster i ekonomin ses som positivt. Oförutsedd deflation gynnar dem som sparar pengar, då dessa blir mer värda, relativt vad man trodde det skulle bli om det inte blev deflation. Omvänt skadar det dem som lånat pengar. En kraftig deflation kan skapa arbetslöshet, om priset på arbete inte kan gå ner, eftersom en lägre prisnivå gör att det relativa priset på arbete stiger. Om lönerna inte sjunker har företagen inte råd med marginalarbetaren då dennes produktion inte väger upp löneökningen. (källa)
5. 1975 och 1976 blev ekonomiskt mycket dåliga för NCB, bland annat på grund av de höga löneökningarna 1974-1976 (70 % på tre år), sänkta världsmarknadspriser på massa, ofördelaktiga växelkurser och förlusterna från Elementhus. Genom införandet av lagerstöd stödde dock staten fortsatt produktion som man förhoppningsvis skulle kunna sälja senare när konjunkturen gick uppåt. Förekomsten av stora lager blev dock känd hos köparna och priserna förblev pressade. (källa)
6. I Sverige uppgår arbetsgivaravgiften till 31,42 procent för alla anställda. Tidigare har vi i Sverige under perioder haft olika storlek arbetsgivaravgifterna baserat på ålder. Arbetsgivaravgiften baseras alltid på löntagarens bruttolön. Drygt 21% av arbetsgivaravgifterna är en form av löneväxling där arbetsmarknadens parter gemensamt kommit överens om att en del av lönepotten (löneökning) skall betalas in till statskassan för att täcka delar av de sociala kostnaderna. (källa)
7. Merparten av gruvarbetarna i Stripa var organiserade i den syndikalistiska Guldsmedshyttans lokala samorganisation, en del av Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC). De krävde en löneökning med 25 procent. Arbetsgivaren gick inte med på kraven, och lokal strejk bröt ut den 9 mars 1925. Under strejken rådde enighet mellan Guldsmedshyttans lokala samorganisation och lokalavdelning 22 av Svenska Gruvindustriarbetareförbundet. I oktober 1925 begärde arbetsgivaren att arbetslöshetskommittén i Linde landskommun skulle anvisa så kallade nödhjälparbetare till arbete vid Stripa gruvfält trots den pågående konflikten. Kommittén beslöt hänskjuta frågan till Statens arbetslöshetskommission som avslog begäran med motivering att lönerna på orten var lägre än normalt. Stripa Grufvebolag återkom efter misslyckade förlikningsförhandlingar med en ny begäran i början av 1926 och erbjödå en något högre lön. Arbetslöshetskommissionen beslöt vid detta tillfälle att anvisa femton arbetslösa till malmlastning. Den socialdemokratiska regeringen begärde en ny prövning av arbetslöshetskommissionen men beslutet ändrades inte. (källa)
8. Löneglidning avser löneökningar utöver de som bestämts i centrala eller förbundsvisa kollektivavtal. (källa)
9. Regeringen tillsatte också en medlare, Bertil Rehnberg, med uppgift att få arbetsmarknadens parter att göra upp om rimliga löneökningar för år 1991. (källa)
10. Under 1970-talet började socialdemokratiska regeringar att ingripa med lagstiftning på områden som förut varit avtalsreglerade, genom MBL med mera, vilket gradvis försköt maktbalansen till arbetarsidans fördel. I avtalsrörelserna vid 1970-talets mitt drev fackföreningssidan fram löneökningar långt över produktions- och produktivitetsutvecklingen inom industrin. Följden blev förlorade marknadsandelar för svensk export och upprepade devalveringar av kronan, som genomfördes av både borgerliga och s-regeringar. Därmed var grundförutsättningarna för modellen satta ur spel. Förtroendet mellan företagsamhet och arbetarrörelse skadades ytterligare av det av LO-ekonomer vid 1970-talets mitt framlagda förslaget om löntagarfonder, vilket LO som organisation och, om än mera tvekande, socialdemokratin ställde sig bakom. Även om detta förslag i sin ursprungliga socialiseringstappning övergavs av arbetarrörelsen efter de stora 4 oktoberdemonstrationerna under 1980-talets första åren var förutsättningarna för samförståndslösningar enligt den tidigare svenska modellen skadade för lång tid. (källa)