Lönefråga Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet lönefråga

1. Den största tillväxten under de senaste årtiondena har dock skett i Sydostasien, i synnerhet Kina och Sydkorea. Det finns stora kostnadsfördelar för textil- och konfektionsindustrin (teko) i dessa länder, framför allt vad gäller lönefrågor och miljölagstiftningsaspekter. Men under början av 2010-talet hade lönerna stigit, vilket ledde till att textilindustrin förflyttades till länder som Indien och Bangladesh. Denna utveckling har därefter fortsatt, och lett till stora produktionsomställningar i bland annat Sverige. Den tekniska utvecklingen har lett till att textilindustrin idag är mindre arbetsintensiv och mer kunskaps- och kapitalintensiv. (källa)
2. Redan under åren som adjunkt, och i än högre grad som rektor, satte Anna Sörensen starka avtryck i skolans och seminariernas arbete och framtida utveckling. Hon var engagerad inom många olika områden – lönefrågor, kvinnorörelse, kristen tro och kristendomsundervisning, skola och seminarieutbildning, biblioteksverksamhet, psykologi och specialpedagogik. Hon uppvisade betydande arbetskapacitet och anlitades för tunga utredningsuppdrag och som styrelseledamot i ett flertal organisationer. Hon arbetade för kvinnors rösträtt som styrelsemedlem i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Falun och hon var ledamot av Fredrika-Bremer-Förbundets styrelse. Hon arbetade aktivt för att utveckla folkbiblioteken och hon var ledamot av Falu skolstyrelse och styrelseledamot i Svenska seminarielärareföreningen. (källa)
3. Innan grundandet av det Svenska typografförbundet hade lokala organisationer bildats, som exempelvis i Stockholm (1846), Norrköping (1882), Jönköping (1883) samt Malmö (1883). Rikets typografförbund, det vill säga Svenska typografförbundet påbörjade sin verksamhet år 1883 då de Svenska typografernas första möte hölls. Vid denna tid fanns det 1247 sättare och 573 sättarlärlingar i landet. Det dröjde till den 7 juli 1886 innan ytterligare ett möte hölls då representanterna från olika typografiska föreningar och klubbar sammanslöts. På detta möte skedde en omröstning om att en nationell sammanslutning var nödvändig. Förslaget antogs och det Svenska typografförbundet kunde fastställas som namn. Mötet behandlade även följande punkter, lärlingsfrågan, de hygeniska förhållandena på arbetsplatserna, kvinnornas rätt till yrket, arbetstidsfrågor, betyg, illojal konkurrens från småtryckerier, hjälpkassornas existensberättigande, kraven på en tidsenlig beräkningstariff, lönefrågan i övrigt samt arbetstillgången i yrket. (källa)
4. Utöver Eschelsson och Larsson-Lessel skrev 1 200 folkskollärarinnor på en petition till riksdagsmännen om att behålla likalönsprincipen. Lärarinnorna höjde sina röster mot olika lön för lika arbete. Under påsklovet 1906 bildades en ny riksdagsorganisation Sveriges Folkskollärarinneförbund i protest mot att regeringen och SAF hade svikit kvinnorna i lönefrågan. Organisationen ifrågasatte också den ojämna könsfördelningen i SAF:s styrelse och att överlärartjänsterna endast var öppna för män. Organisationens fortsatta uppgift blev att bevaka lärarinnornas rättigheter inom lärarkåren. Trots lärarinnornas motstånd gick löneregleringen igenom enligt Bergs förslag. Propositionen utlöste en debatt i riksdagen och sex motioner i frågan väcktes. Vissa ansåg att läraryrket bör feminiseras och att behålla männen i yrket var slöseri på statens resurser. Andra i linje med lärarinneförbundet ansåg att brytandet av likalöns traditionen var en kränkning mot lärarinnorna då de hade samma arbetsuppgifter och kompetens. Det fanns även ett dolt klassargument i frågan, folkskollärarinnorna kom i regel från en högre social bakgrund, en viss klasställning krävde en viss lön. Men de allra flesta ställde sig bakom principen "lön efter kön". De ansåg i linje med Bergs proposition att kvinnornas sämre fysiska förmåga hindrade dem från att utföra lika värdefullt arbete. Fridtjuv Berg uttryckte detta i kammardebatten "Lärare och lärarinnor presentera måhända lika mycket arbete --- och säkerligen lika värdefullt arbete, men de presenterar helt visst icke samma slags arbete.". (källa)
5. I början av 1900-talet bildades en rad nya lärarorganisationer. Manliga och kvinnliga folkskollärare splittrades i två olika organisationer till följd av strider i lönefrågan. Småskollärarinnorna bildade ett eget förbund. Andra exempel är Svenska musiklärarsällskapet 1903, Slöjdlärarnas riksförbund 1916 och Svenska fröbelförbundet, som organiserade förskollärare. Under åren 1948–1949 gick femton facklärarförbund samman och bildade Svenska Facklärarförbundet. Facklärare var benämningen för lärare i till exempel gymnastik, musik och slöjd. Snart följde fler facklärare deras exempel. Folkskolans lärare enades åter i Sveriges lärarförbund 1963, dit också småskolans lärare senare anslöt sig. (källa)