Lönehöjning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet lönehöjning

1. Marginalskatt på arbetsinkomst är den skatt som individen betalar på den sist intjänade kronan. Den är alltså, namnet till trots, inte en egen typ av skatt. Om en inkomsttagare tjänar 30 000 kronor före skatt och får ut 21 000 kronor efter skatt betalar inkomsttagaren 9 000 kronor eller 30 % skatt totalt. Om inkomsttagaren sedan får en lönehöjning före skatt på 100 kronor till 30 100 kronor och då måste skatta 9 040 kronor och får ut 21 060 kronor efter skatt motsvarar ökningen av den totala skatten 40 % av lönehöjningen, och man säger att inkomsttagaren har 40 % marginalskatt. (källa)
2. Uppgifter i kalendern kommer från Skatteverket som i sin tur får uppgifterna från deklarationer. Alla uppgifter är baserade på det föregående året. 2021 års taxeringskalender är således baserad på deklarationer från 2020, som i sin tur är baserade på inkomster från 2019. Detta kan göra kalendern inaktuell beroende på om personen man läser om har skaffat ett nytt arbete eller fått lönehöjning. (källa)
3. Andersen en förespråkare av en fast växelkurs för att stoppa inflationen. Denna politik ledde till sjunkande räntor och ökad konsumtion med ökad import och underskott på betalningsbalansen som följder. Vid finansbudgetförhandlingarna 1983 beslutades om besparingar på 35 miljarder DKK 1983 och 40 miljarder DK 1984. Vid 1984 års löneförhandlingar lade Andersen fram ett krav till arbetsmarknadens parter om att lönehöjningarna i den offentliga sektorn skulle hållas under fyra procent, vilket fick stöd av finansministern Henning Christophersen, som föreslog ett lönetak. Andersen stod även bakom förslaget om att slopa den procentuella löneregleringen. Tillsammans med Poul Schlüter och finansminister Palle Simonsen utformade Andersen den s.k. "Kartoffelkuren", vilken genomfördes på våren 1986. Det innebar att det blev dyrare för privatpersoner att låna pengar till konsumtion och bostadsbygge, det blev svårare att genomföra köpå avbetalning och räntefria lån förbjöds. Detta begränsade den privata konsumtionen, sparandet ökade och underskottet i betalningsbalansen reducerades med 16 miljarder kronor 1987 till 20 miljarder kronor. En annan effekt av denna reform blev att det ekonomiska uppsving som rådde sedan fyra år tillbaka bromsades upp och gick över i en lågkonjunktur med ökande arbetslöshet. (källa)
4. Eftersom jordgubbarna behövde ställas in i kylrum så snabbt som möjligt för att inte förstöras gick Krogers ledning med på att träffa de nya ledarna följande morgon, bara arbetet fortsatte. Efter flera dagars förhandlingar hade Hoffa och de andra ledarna fått ett fackföreningskontrakt. Det inkluderade en lönehöjning med 13 cent, en garanti för minst en halv dags lön per arbetad dag, en blygsam kollektiv försäkring och självklart fackföreningens erkännande. Snart ansökte och fick ledarna rättigheter som Federal Local 19341 of the American Federation of Labor. (källa)
5. Vid kommunfullmäktiges behandling av årsbudgeten den 28 oktober 1971 föreslog kommunstyrelsen att förslaget "bro över Ume älv" skulle antas. Detta följdes av en het debatt som varade i sex timmar innan kommunfullmäktige beslutade att bevilja anslag till bron. Röstetalet var 25 nej-röster mot 26 ja-röster, där ordförande hade utslagsrösten. Därmed var brons placering vid kyrkan avgjord. Beslutet att bygga bron ledde till att länsstyrelsen fick in 43 besvärsskrivelser mot beslutet. I maj 1972 ingicks ett avtal mellan Umeå kommun och Vägverket att Vägverket skulle bygga bron med start den 16 juni 1972. AB Vägförbättringar fick uppdraget att bygga bron för 18,6 miljoner kronor, där priset räknades upp enligt SCBs indextal, ett inflationsskydd mot pris- och lönehöjningar. I uppdraget ingick även att göra andra arbeten i anknytning till bron, såsom bro över Varvsgatan, gångtunnel samt pålning med mera för vägar. (källa)
6. Regeringen Carlsson I avgick när den inte lyckades få igenom ett krispaket i riksdagen. Behovet att ågärda kostnadskrisen och skenande lönehöjningar fanns ändå kvar och den 5 april gjorde regeringen upp med Folkpartiet. Detta krispaket innehöll bland annat. (källa)
7. Strejken blev ingen seger för arbetarsidan. Men den gav kampvana och arbetarna i andra gruvor runtom fick lönehöjningar på mellan fem och tio procent, för att de inte skulle göra gemensam sak med Norbergsarbetarna. Ledande under hela strejken var G. H. Qvarnström, som svartlistades och till sist fick plats som symaskinsagent i Stockholm, mot löfte att inte agitera i fortsättningen. Han fick söka tröst i spriten och avled i misär 1907. Hinke Bergegren som demonstrerade mot strejkbrytare i Norberg, dömdes liksom flera andra strejkande till flera månaders fängelse. (källa)
8. Programmet antogs inte i formell mening men kom att spela roll för partiets politik. Konkretisering av de politiska målen till praktisk politik skedde i Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering, den så kallade fredsplaneringskommissionen. Tankegångar och förslag byggde på föreställningen att varutillgången efter kriget skulle öka och priserna falla. Det blev i stället stigande priser i utlandet och starka lönehöjningar. (källa)