Lönesänkning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet lönesänkning

1. Under Den stora depressionen, utlöst av börskraschen 1929, drabbades folket i Ådalen av en enorm arbetslöshet med nöd och hunger: i vissa av Ådalens skogsdistrikt var arbetslösheten 80-85 procent. Av dem som hade arbete hade nästan alla drabbats av lönesänkningar, så stora att det var svårt att klara uppehället. (källa)
2. Ursprunget var en strejk som startade i Kallmora järnmalmsgruva den 2 februari 1891 föranledd av en lönesänkning på 16 procent. När arbetarna i Kallmoragruvan inte fått något resultat efter tre månader, utbröt den 13 april en allmän strejk i Norberg. Militär inkallades från Västmanlands regemente men det visade sig att soldaterna slöt upp på de strejkande arbetarnas sida. Hjalmar Branting anlände nu till Norberg och uppmanade arbetarna till lugn. Han lyckades förhandla fram en skiljedomstol och den 23 april avblåstes strejken. Arbetarna fick dock inte själva delta i förhandlingarna, utan Hjalmar Branting blev deras företrädare. (källa)
3. I Sverige ökade arbetslösheten under depressionen som en konsekvens av den minskade exporten, i synnerhet gruv- och skogsindustrierna i Norrland drabbades hårt. Den 14 maj år 1931 sköts fem personer ihjäl av militärer som öppnade eld mot demonstrerande arbetare vid Lunde i Ådalen. Händelsen är unik i den svenska arbetarrörelsens historia och ledde till en tvåveckors strejk i hela ådalen samt stora demonstrationer på andra platser runt om i landet. Upprinnelsen till händelsen var den strejk vid Marmaverken i Hälsingland som bröt ut under 1930-talet då arbetarrörelsen vägrat godta en upphandlad lönesänkning. Under januari år 1931 gick därför arbetare vid Graningeverkens fabriker ut i sympatistrejk. Chefen för Marmaverken, Gérard Versteegh, är samtidigt stor aktieägare i Graningeverken. Den 13 maj anlände ångaren Milos till Sandviken för lastning. Efter ett protestmöte tar sig sedan en grupp arbetare sig in på hamnområdet. Totalt tre stycken strejkbrytare hissas då upp ur lastrummet på Milos och misshandlas, varpå länsstyrelsen rekvirerar militärt stöd. På kvällen kastas sten mot den anländande militärerna som svarar med rökgasbomber. Efter ett protestmöte i Frånö går då en spontan demonstration emot Lunde. Vid strejkbrytarnas barack har samtidigt militär gått i eldställning. Sedan ridande polis misslyckats med att stoppa tåget ger befälhavaren order först om varningsskott och sedan om verkningseld. Fem stycken arbetare dödas och fem stycken såras. (källa)
4. Den ekonomiska politiken som företräddes av Chicago Boys och som implementerades av militärjuntan innebar att flera ekonomiska indikatorer för Chiles arbetarklass försämrades. Mellan 1970 och 1989 genomfördes flera stora nedskärningar i den offentliga välfärden och sänkningar av löner. Lönerna sjönk med åtta procent. Stöd till familjer i form av barnbidrag var 1989 endast 28 procent av vad de varit 1970, och budgetanslagen till utbildning, hälsovård och bostäder hade minskat i snitt med över 20 procent. Den massiva ökningen av militära utgifter (+120 procent) och nedskärningarna i de offentliga välfärdstjänsterna sammanföll med lönesänkningar och en stadigt ökande arbetslöshet, som låg på i genomsnitt 26 procent under den världsomspännande ekonomiska nedgången 1982–1985, och nådde så småningom 30 procent. (källa)
5. Lönesänkningar gjorde miljontals människor arbetslösa under trettiotalsdepressionen Newsmill 10 mars 2009. (källa)
6. I slutet av 90-talet fattade SAS dock beslut om att återgå till den äldre strategin med ett nav i Köpenhamn trots att marknaden nu var avreglerad och att Köpenhamn såväl saknar större lokalt upptagningsområde som naturlig navfunktion för inrikestrafik. En bidragande orsak är att SAS höga kostnadsnivå inte gör det möjligt att utföra en konkurrenskraftig produktion med de relativt små 767:orna. Under nästkommande årtionde skulle denna strategi, liksom oförmågan att i detta skede på allvar banta kostnaderna visa sig ödesdiger. Kostnaderna består i hög grad av höga besättningslöner som är svåra att sänka. Anställda och deras fack motsätter sig lönesänkningar. Nya flygbolag dyker upp som kan anställa personal till nya marknadsvillkor. (källa)
7. Den pågående lågkonjunkturen pressade många företag och SAF krävde därför lönesänkningar på vissa områden. För att få igenom sitt krav lockoutades i slutet av juli 80 000 anställda inom textil-, sågverks- och pappersmasseindustrin. Detta fick LO att svara med en strejk i vilken som mest omkring 300 000 arbetare deltog. (källa)
8. År 1828 inträffade det första tyska arbetarupproret i Krefeld, då sidenvävare vid von der Leyens företag protesterade mot lönesänkningar. Upproret slogs ned av preussisk militär. (källa)
9. Den utlösande orsaken för strejken blev införandet av ackordslöner som ledde till ytterligare lönesänkningar. Den 9 december 1969 började strejken i Svappavaara. Eftersom strejken skedde under gällande kollektivavtal räknades den som "vild" och fick inget stöd av facket. Fackets främsta mål blev att se till att arbetarna skulle återgå till jobbet, vilket dock misslyckades. Att strejken räknades som "vild" innebar även att de strejkande inte hade tillgång till fackets strejkkassa vilket ledde till insamlingar för de strejkande. Genom insamlingarna kunde strejkkassan fyllas på med drygt fyra miljoner kronor enligt programmet Svenska händelser. Enligt P3 dokumentär. Den Stora Gruvstrejken samlades det in till och med sex miljoner kronor. Att det samlades in så mycket pengar till de strejkande berodde även på att två tredjedelar av svenska folket stödde de strejkande. Men ju längre tiden pågick desto mjukare blev de strejkandes linje och i januari 1970 kom LKAB med ett förslag som arbetarna röstade ner med en knapp majoritet på 68 röster (av totalt över 3 000 röster) och därmed skulle strejken fortsättas. Men medlemmarna i strejkledningen var samtidigt medlemmar i olika politiska partier och förmodligen var det pressen från respektive parti som ledde till att ledningen trots omröstningsresultatet rekommenderade att strejken skulle avslutas. Därmed lades strejken ner efter 57 dagar. (källa)