Löneskillnad Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet löneskillnad

1. Lönespridning anses kunna ha både positiva och negativa effekter på medarbetarnas arbetsinsatser och drivkrafter i arbetet. Å ena sidan kan lönen göra personer motiverade och få dem att arbeta hårt för att få en högre lön. Å andra sidan kan det medföra improduktivt beteende. Om löneskillnaden upplevs som orättvis kan vissa medarbetare ägna mer tid åt att förstöra andras arbete än att utföra sina egna arbetsuppgifter. De kan även sprida dålig stämning och ha negativ inverkan på arbetsmiljön. (källa)
2. Löneskillnader mellan män och kvinnor finns i de flesta länder, där timlönen generellt är lägre för kvinnor. Detta beskrivs av bland andra FN, USA:s regering och Europeiska kommissionen som uttryck för ojämställdhet och diskriminering. (källa)
3. Så kallad mansskatt har varit en idé om en skatt, eller någon annan finanspolitisk åtgärd, som skulle betalas eller finansieras av män för att öka jämställdheten i samhället. De som lagt fram förslag har bland annat hävdat att män har ett kollektivt ansvar för våld som drabbar kvinnor, och att detta skulle kunna regleras med politiska medel. Mansskatt har även föreslagits för ett sätt för att löneskillnaden mellan män och kvinnor ska jämnas ut. (källa)
4. Relativ fattigdom ser till skillnaderna mellan olika grupper eller genomsnittsindivider i ett samhälle. Genom att använda begreppet relativ fattigdom blir det lättare att uppskatta den fattigdom som inte direkt berör en svältgräns, men även hur fattigdomen i ett samhälle utvecklas, trots att medborgarnas absoluta fattigdom minskar, kan den relativa fattigdomen öka, genom exempelvis större löneskillnader något som kan mätas genom en jämförelse mellan olika inkomstgrupper. (källa)
5. Sjukhusläkarna var anställda hos landstingen och hade ansvar för slutenvårdspatienterna men hade även möjligheten att ha egen öppenvårdsmottagning på sjukhuset. Lönerna var i stor grad prestationsbaserade och de fanns ingen arbetstidsreglering för läkare. De fick en mindre grundlön från arbetsgivaren medan resten av lönen kom från prestationsersättning. Löneskillnaderna bland de olika läkarspecialiteterna var således väldigt stora och berodde på möjligheten att bedriva öppenvård inom den aktuella specialiteten. Vinnarna i de gamla systemet var främst patologer, radiologer och kirurger medan förlorarna var bl.a narkosläkare, infektionsläkare och internmedicinare, då de i högre grad behandlade slutenvårdspatienter. (källa)
6. En fråga som Karin Fredriksson återkom till var löneskillnaden mellan män och kvinnor. En annan fråga som också speglar hennes sociala intresse var barntillsyn och hemarbetets organisering när kvinnorna efter kriget efterfrågades som arbetskraft. (källa)
7. Vissa ekonomer anser att det råder en motsättning mellan de europeiska välfärdsekonomierna och låg arbetslöshet. I USA har arbetsmarknaden historiskt sett varit mindre reglerad och anställningar har varit mindre säkra för arbetarna, amerikaner flyttar generellt sett mer än européer, har mindre facklig aktivitet och större löneskillnader. Detta har tillsammans bidragit till att den amerikanska arbetsmarknaden varit mer flexibel, till kostnad av sämre villkor för arbetstagarna. (källa)
8. I hur hög grad föräldraförsäkringen skall tillfalla föräldrarna gemensamt eller individuellt har länge varit föremål för debatt. Vissa menar att det finns ett starkt samband mellan det ojämna uttaget av föräldraledighet och kvinnors lägre löner. Eftersom en kvinna i fertil ålder förväntas ta ut större del av föräldraledigheten än en man i samma ålder blir hon mindre attraktiv på arbetsmarknaden. Samtidigt gäller att med rådande löneskillnader mellan kvinnor och män är det i många fall ekonomiskt fördelaktigt för den enskilda familjen att kvinnan tar ut större delen av föräldraledigheten. (källa)
9. Inför Socialdemokraternas valmanifest drev Sjödin flera frågor, däribland den att partiet skulle arbeta för att osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor skulle utraderas till 2010 och den om en nollvision för hemlöshet. Hon lanserade förslaget att svenska kommuner enligt en finländsk modell skulle hjälpa skuldsatta människor med så kallade sociala lån. (källa)
10. På ett ombudsmöte i SAF 1903 hade röster höjts för löneskillnader mellan män och kvinnor. Denna kännedom ledde till att lärarinnor runt om i landet började organisera sig och ett mer riksomfattande samarbete mellan kvinnorna inleddes. De som argumenterade för borttagandet av likalönsprincipen menade att kvinnorna hade mindre behov av pengar, att folkskolan bör följa samma mönster som andra yrkesgrupper där kvinnor har lägre lön och att männen orkade med tyngre klasser och bör därför betalas mer. Röster i riksdagen uttryckte även att en alltför långt gången feminisering i läraryrket bromsade professionaliseringen. Genom att ge männen högre löner kunde man behålla dem i läraryrket och professionaliseringen skulle inte bromsas. Istället för en likalönsprincip presenterades en lika-förmånligt-ställda princip. Krav hade länge ställts på att lärarna skulle få högre löner vilket kunde genomföras genom att överge likalönsprincipen och därmed offra kvinnorna. (källa)