Lönsamhetsproblem Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet lönsamhetsproblem

1. Som ung kom han till Stockholm där han kom i lära hos en ornamentbildhuggare som även såg till att han fick en kortare teoretisk utbildning vid slöjdskolan, han studerade senare även en kortare tid vid Konstakademien. Han var därefter verksam som modellör och ornamentbildhuggare i flera mindre svenska städer och etablerade slutligen en egen verkstad. På grund av lönsamhetsproblem valde han att emigrera till Amerika 1881 där han bosatte sig i Boston. I början av 1882 genomförde han en längre studieresa till Tyskland, Frankrike och Sverige. Vid återkomsten till Amerika valde han att bosätta sig i Chicago. Det var först under hans tid i Amerika han kom att gå från det yrkesmässiga framställandet av utsmyckningar till en självständigt skapande konstnär. Han debuterade offentligt med egna skapade verk i samband med världsutställningen i  Chicago 1893. Vid Världsutställningen i Saint Louis 1904 väckte hans lilla statyett Viskningar stor uppmärksamhet för sin fantasifullhet och originalitet. Till hans offentliga arbeten hör bland annat reliefen Bacchi för Cornelius Vanderbilts residens i Newport, fyra stora gavelfriser för stadshuset i Fort Wayne samt modellen till den i silver utförda pärmen till Chicago-svenskarnas hyllningsadress till Oskar II vid dennes 25-årsjubileum 1897. . (källa)
2. År 2000 lades butikerna i Hästhagen och Lugnet ned på grund av lönsamhetsproblem. Samma år öppnades en möjlighet att förvärva en fastighet i Charlottendal som var lämplig för att etablera en stormarknad. Då kostnaderna för att bygga en sådan överskred föreningens soliditet beslutades vid ett extra möte den 12 juni 2001 att föreningen skulle fusionera sig med Konsumentföreningen Stockholm vilket blev klart samma år den 1 september och hela personalstyrkan kunde följa med. Den 20 februari 2002 lämnade Nacka tingsrätt sökanden tillstånd att verkställa ingående fusionsavtal med Konsumentföreningen Stockholm med omnejd ek. Skattemyndigheten avregistrerade föreningen den 28 mars 2002 och styrelsen höll sitt sista möte torsdagen 16 maj 2002 på Restaurang Gondolen. (källa)
3. Företaget etablerades som ett dotterbolag till Steninge Lervarufabrik 1949. Eftersom Vretstorp saknar lera hämtades råvaran i Märsta utanför Stockholm och Fjugesta i Närke. Vid etableringen ansågs den vara en av landets modernaste lervarufabriker. Råvaran (leran) genomgick en behandling i stora filterpressar som gav en ren och porfri lermassa som sedan formades till föremål i stora maskinpressar eller i slunggjutningsmaskiner. Efter att föremålen lufttorkat några veckor brändes de i automatiska elugnar i en temperatur av 980 grader i 8 timmar. Några föremål glaserades i  Vretstorp och genomgick ytterligare en bränning, men huvudparten av tillverkningen lämnade fabriken utan glasyr. I Vretstorps tillverkades blomkrukor, elementfuktare, smörkylare och blomlådor. Det förekom ingen formgivning i Vretstorp utan modellerna och gjutformarna levererades från Steninge huvudfabrik i Märsta. Steninge sålde verksamheten 1967 och de nya ägarna fick vid 1970-talets slut stor konkurrens från lågprisimporterad keramik som blev orsaken till företagets lönsamhetsproblem. År 1982 gick Vretstorps keramik i konkurs. (källa)
4. Ström-Ljusne kom att bli ett kortvarigt namn, redan 1967 köptes företaget upp av Bergvik och Ala. Nu började problemen för industrin i Ljusne. Lönsamhetsproblem gjorde att trähusfabriken nedlades 1972. Sågverket, som var omodernt och nedslitet, lades ned hösten 1974. Även plywood- och boardfabrikerna, kom att drabbas. Stora personalminskningar gjordes på dessa mellan 1976 och 1978. Stora Kopparbergs Bergslags AB, som sedan 1975 ägde Bergvik och Ala, avyttrade kättingfabriken 1978 till SSAB. Genom kommunala insatser övertogs fabriken 1980 av ett nytt bolag, Ljusne Kätting. Detta gick i konkurs redan 1985, och ägarna varierade därefter fram till 2003 då fabriken lades i malpåse av den norska ägaren Scana. Efter en konkurs 2003 ägs nu fabriksbyggnaderna och maskinparken av svenska Ramnäs Bruk AB. (källa)