Löpsedel Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet löpsedel

1. En löpsedel eller ett löp är ett reklamblad avsett att fästas väl synligt utanför försäljningsställen för tidningar i syfte att sälja lösnummer. Eftersom vissa tidningar säljer mest på lösnummer får utformningen av dessa tidningars löpsedlar stor betydelse.
2. Det svenska ordet "löpsedel" kommer från en typ av fraktbeställning, där begäran om posttransport anslogs utanför postkontoret. Eftersom denna beställning var synlig kunde den läsas av förbipasserande och kunde på så vis komma att sprida nyheter, vilket också är sentida löpsedlars lockelse även om deras primära syfte är att locka till köp av tidningar. Löpsedel betecknade på denna tid även en typ av reklamationsblankett.
3. I Skandinavien förekommer löpsedlar främst i Sverige och Finland. Idén är hämtad från Storbritannien, där löpsedlar (kallade newspaper billboard posters, eller oftast bara newspaper billboards) använts av tidningarna åtminstone sedan början av 1900-talet. Löpsedlar används även i Tyskland (där de kallas Händlerschürze) och i Japan, samt i en rad forna brittiska kolonier, som Indien och Singapore. I de flesta andra länder har tidningar i allmänhet inte tryckta löpsedlar utan annonseras på gatan med sin förstasida.
4. Svenska tidningars lösnummerförsäljning är delvis beroende av löpsedlar som lockar till köp. Följaktligen är det framför allt kvällstidningar, som Expressen, Kvällsposten och Aftonbladet, som är beroende av löpsedlar, eftersom dessa inte har prenumeranter. Kvällstidningarna kritiseras ofta för att löpsedlarnas rubriker är osakliga och sensationslystna (se vidare pressetik).
5. Den mest kända löpsedeln i Sverige anses vara Aftonbladets löpsedel från 23 februari 1970: "Mord i dag på Östermalm: Greve sköt neger med jaktgevär". Den har, enligt radioprogrammet Medierna, blivit en symbol för löpsedlarnas mustiga, skruvade sensationalism och en kvardröjande kolonial syn. Förövaren var dock inte greve och brottsrubriceringen var inte mord utan vållande till annans död. Redaktören som utformade löpsedeln sade i en intervju 2012 att om de hade vetat mer om händelsen, eller haft mer tid, så hade den inte utformats på det viset. Ordet neger ansågs redan 1970 vara stötande för många. En av journalisterna som skrev om händelsen ansåg att löpsedeln var genant redan när den skrevs och att det var ett uttryck för en grabbig kultur på redaktionen. Det var inte ovanligt med etniska etiketter på löpen förr, men även om den jämförs med Dagens Nyheters löpsedel från 1935, "Tattare Bengtsson på rymmarstråt", så skiljde Aftonbladet ut sig genom att länge framhålla etnicitet hos misstänkta brottslingar, även om etiketterna ibland användes välvilligt, som 1943 när man utformade löpsedeln "Negerfar i förort lever lycklig med blond hustru". Aftonbladet låg även bakom löpsedeln "USA-stad anfölls av beväpnade negertrupper inatt" i juli 1968 om "Glenville Shootout". Efter debatten om löpsedeln om greven blev det mer ovanligt med etnicitet i rubriker om brott.
6. En annan uppmärksammad löpsedel är Expressens löpsedel från 1993 i samband med sin artikelserie Svart på vitt: "Kör ut dem! - Så tycker svenska folket om invandrare och flyktingar" som ledde till att dåvarande chefredaktör Erik Månsson lämnade sin post.
7. 2012 kommenterade Berner löpsedeln som en brytpunkt i sin karriär och sade att han inte var stolt över den. Att han stred för löpsedeln berodde enligt honom enbart på att det låg i hans roll som ansvarig utgivare. Förtalstvisten var en bidragande orsak till att Sveriges Radios styrelse drog tillbaka erbjudandet till Berner om VD-posten på företaget, trots att anställningsavtalet redan var påskrivet, vilket i sin tur ledde till att Berner kompenserades med 2,4 miljoner kronor utan att någonsin tillträda posten. (källa)