Lager Synonymer Betyder Uttal

• depå
• förråd
• förvar
• förvaringsbyggnad
• förvaringsrum
• förvaringsutrymme
• magasin
• packhus
• reserv
• skikt
• varulager

Hur används ordet lager

1. Så kunde legenden tala, men bättre än den skulle den opoetiska, psykologiska analysen kunna förklara den stämning av landsflykt ur en hopstörtande diktarvärld, som omsusar Strindbergs verk vid 1880-talets slut och 1890-talets början och visa, hur det kommit sig, att en av vår vitterhets frodigaste inbillningar, ett av vår poesis rikaste sinnen mitt i mannaårens kraft velat abdikera för att i stället söka vinna forskarens så mycket torrare lager. Den psykologiska analysen skulle resonera ungefär så här. (källa)
2. Inom datavetenskap innebär abstraktion att man döljer de tekniska detaljerna bakom ett lager av kod som erbjuder ett enklare gränssnitt mot omvärlden. Det finns ofta många olika sådana lager i ett fungerade datorsystem. Det lägsta lagret är booleska operationer mellan ettor och nollor i datorns CPU. Efter många lager av abstrahering ovanpå det har vi exempelvis en webbläsare som erbjuder en extremt abstraherad version av webben. (källa)
3. Skjutstativtrucken är en truck utrustad med ett i flera delar teleskoperande stativ som kan skjutas in och ut för att möjliggöra smalare gångbredd. Med stativet i utskjutet läge är lasten utanför truckens stödyta (som med en motviktstruck) och med stativet inskjutet är lasten innanför truckens stödyta (som med en stödbenstruck). Trucktypen är vanlig i många lager på grund av sin mångsidighet. (källa)
4. I den industrialiserade staden används begreppet gathus i motsats till gårdshus och flygelhus. Dessa gathus byggdes i flera våningar, med en eller flera lägenheter per våning. I gathuset fanns fastighetens mest påkostade bostadslägenheter medan de inre husen lägenheter byggdes smärre och med lägre takhöjd. De inre husen kunde även byggas med lokaler för industri, hantverk och tillhörande lager. (källa)
5. Vid 1400-talets slut var Stockholms stads gator stenlagda med ränndalar. Under 1700-talet indelade man ibland gatan i rutmönster ej större än 3 till 4 alnar (180–240 centimeter). Rutindelningen syftade till att stabilisera gatstenen. Rutindelningen användes även dekorativt. Norrbron fick Stockholms första trottoar av huggna stenar 1809, trottoarens höjd var 35 centimeter från gatan. Klagomålen på gatorna var dock många. Överståthållaren klagade i sin ämbetsberättelse 1827–1932 på att gatorna är illa lagda med ojämn sten, saknar trottoarer och på många ställen saknas rännstenar, varför de är svåra att renhålla, obekväma för åkande och särskilt för gående personer. År 1837 kom gatuläggare från Berlin som lärde de svenska stenhuggarna bli skickligare på sitt jobb. I början av 1900-talet användes oftast det som kom att kallas "fältsten" (kullersten), på 1920-talet började man använda "smågatsten" (se bilden till höger). Lokalt i och kring stenbrotten i Bohuslän, som stod för en stor del av produktionen av granit till gator, vägar och hus, kallas smågatstenen för knott. Från 1920- till 1950-talet pågick stora stenläggningsarbeten på Sveriges riksvägar. Gatsten av granit var vid den här tiden billigare och mer lättåtkomligt än asfalt, och depressionsåren ledde till att många vägar stenbelades då det sysselsatte svensk stenhuggningsindustri och stenläggare. Det var ett tungt jobb, en kvadratmeter gatsten väger drygt 200 kilogram (genomsnittsstenen är en kubikdecimeter stor och kubformad) vilka sattes ut för hand. År 1953 var exempelvis hela dåvarande Riksväg 2 belagd med gatsten. I mitten av vägen lades ett lager kol som mittlinje vilket gav vägarna ett karaktäristiskt "ormskinnsmönster". Efterkrigstidens höjda kostnader för arbetskraft, asfaltens positiva egenskaper, bland annat ansågs den betydligt regnsäkrare (inte hal som gatsten) ledde till att de gatstensbelagda landsvägarna asfalterades efter hand. I många fall lades ett lager asfalt ovanpå gatstenslagret. Antalet landsvägar som är gatstensbelagda är numera fåtaliga. Ett exempel är Kristianstadsvägen/Riksväg 9 i Simrishamn från Tobisvik i stadens utkant in till centrum. (källa)
6. Fransk getost, chèvre (uttal: /ˈʃɛvʁ/) eller chevre, är en vitmögelost, oftast i form av en smal cylinder. Färgen är ljus och konsistensen något krämig. Chèvre är franska och betyder just 'get'. Det är alltså en allmän benämning på getost, inte ett varumärke. Emellertid är inte alla franska getostar vitmögelostar – vissa skyddas istället av ett tunt lager aska. Chèvre används både som den är och i matlagning, och då den värms upp blir den annars ganska skarpa getsmaken mildare. I Frankrike tillverkas en hel rad olika getostar, bland dem Banon, Brique chèvre, Cabécou, Cabri gatineu, Chabichou du Poitou, Chabis, Chevrotin, Crottin de Chavignol, Pélardon, Picodon de l'Ardèche ( som är occitanska för 'kryddig från Ardèche'), Picodon de la Drôme, Pouligny-saint-pierre, Rocamadour, Sainte-maure-de-touraine, Selles-sur-cher och Valençay. Specialiserade ostaffärer och saluhallar på större orter i Sverige brukar saluföra en hel del av dessa ostar. (källa)
7. Gipsskivan har brand- och ljudhämmande egenskaper och har normalt en tjocklek på 13 mm eller 9 mm för renovering av befintliga skivmaterial. Gipsskivan monteras i ett eller flera lager beroende på brand- och ljudhämmande krav. (källa)
8. Gladiolsläktets arter är fleråriga örter med knölar som vissnar ner efter växtsäsongens slut. Knölarna omges av flera lager fibrösa skal. De basala bladen är små och tillbakabildade, stjälkbladen är två till många, svärdlika. Blomställningen är ett ensidigt ax med många blommor. Varje blomma omges av stödblad. Hyllebladen är sammanväxta vid basen och bildar en blompip, kronan är osymmestrik med de tre övre flikarna större än de undre. Ståndarna är tre och pistillen har tre grenar. Frukten är en trerummig kapsel med många frön. (källa)