Lagutskott Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet lagutskott

1. Den politiska banan började tidigt. År 1913 var han som sakkunnig förordnad att biträda nykterhetskommissionen med utarbetande av lagförslag, och två år senare att biträda bostadskommissionen. Ungefär samtidigt som han fick professuren i Uppsala, blev han medlem av socialdemokraterna. 1919 blev han invald i Uppsala stadsfullmäktige. Lundstedt var 1929–1948 riksdagsledamot i Andra kammaren samt 1941–1942 ledamot av Första lagutskottet. (källa)
2. Han företrädde bondeståndet i Aspelands och Handbörds härader vid ståndsriksdagarna 1859/60, 1862/63 samt 1865/66, och var ledamot i andra kammaren för Aspelands och Handbörds domsagas valkrets 1867–1869 samt från 1876 till sin död 1883. År 1867 tillhörde han Ministeriella partiet, men han var snart en av stiftarna av Nyliberala partiet där han kvarstod under återstoden av mandatperioden. I likhet med många åsiktsfränder från det gamla bondeståndet var han till en början kylig mot Lantmannapartiet, men vid återinträdet i riksdagen 1876 anslöt han sig dock till detta, som under mellantiden mera närmat sig hans åsikter. Han kvarstod sedan i Lantmannapartiet resten av sin riksdagstid. I riksdagen var han bland annat ledamot av statsutskottet 1867 och 1876, lagutskottet 1879 samt konstitutionsutskottet 1880–1883. (källa)
3. Efter en diger vetenskapskarriär, vilken omfattade en juris utriusque doktorstitel 1885, en docentur i svensk allmän lagfarenhet, romersk rätt och rättshistoria, 1888 en professorsfullmakt och 1889 en professur vid Uppsala universitet i processrätt, prorektor 1901–1905, blev han först invald i riksdagens första kammare för Kopparbergs läns valkrets 1897 och spelade en aktiv roll i 1895–1898 års unionsrevisionskommitté. Under åren 1905–1907 var han också justitieråd i Högsta domstolen. Under den lagtima riksdagen 1905 samt under åren 1908 till 1910 var han ordförande i lagutskottet. Under året 1911 var han även ordförande i Konstitutionsutskottet. År 1912 blev Trygger invald i Stockholms stads valkrets, också i första kammaren. (källa)
4. I riksdagsvalet i april 2011 återvaldes Wallin från Egentliga Finlands valkrets med över 12 300 röster. I regeringen Katainen, som tillträdde i juni 2011, utnämndes Wallin till försvarsminister och genomförde därefter den största försvarsmaktsreformen i Finland efter andra världskriget. I april 2012 meddelade Wallin att han infriar sitt privata löfte att inte sitta kvar som SFP-ordförande i längre än högst sex år. Han avgick på partidagen i Karleby i juni och lämnade några veckor senare försvarsministerportföljen till efterträdaren Carl Haglund. Wallin återgick till riksdagen där han blev viceordförande i lagutskottet. (källa)
5. Han var riksdagsledamot i första kammaren 1923–1938 för Västerbottens läns och Norrbottens läns valkrets. I riksdagen tillhörde han Frisinnade landsföreningens riksdagsgrupp Liberala samlingspartiet, efter partisplittringen 1923 Frisinnade folkpartiet, och följde med vid den liberala återföreningen till Folkpartiet. Han var bland annat suppleant i första lagutskottet 1924–1933 och engagerade sig särskilt för landsbygdsfrågor såsom skogsbruk och väghållning. (källa)
6. Som stadsfiskal väckte han i början av 1952 vid Stockholms rådhusrätt åtal mot Folke Lundquist som grovt missbrukat sin ställning som rådman och förmyndare. Rättegångarna slutade med fällande dom i Högsta domstolen. Eliasson var riksdagsledamot för Folkpartiet 1957–1958 i Stockholms stads valkrets i andra kammaren och var då suppleant i första lagutskottet. I riksdagen var han främst engagerad i rättsfrågor. (källa)
7. Han var riksdagsledamot i andra kammaren för Stockholms läns valkrets 1957-1958 samt 1961-1968, och var under hela sin riksdagstid suppleant i första lagutskottet. Han var även suppleant i konstitutionsutskottet 1958 och 1964-1967 samt i allmänna beredningsutskottet 1961-1963. Som riksdagspolitiker var han främst engagerad i kultur- och skolfrågor. Keijer kom även att ha ett flertal politiska uppdrag för Lidingö stad 1949-1958. (källa)