Lampa Synonymer Betyder Uttal

• ljuskälla
• lykta

Hur används ordet lampa

1. Gatubelysning omfattar ett system av lysanordningar, så kallade lyktstolpar eller gatlampor, som används för att lysa upp gatorna i en stad eller tätort under dygnets mörka timmar, dels för att trafikanter skall se bättre, men även för att göra orten tryggare från brottslingar. (källa)
2. Glimlampa, gasurladdningslampa som främst används för indikering. (källa)
3. Karbidlampa eller acetylenlampa är en lampa eller lykta för belysning i vilken acetylengas brinner med kraftig vit (och sotande) låga. Acetylengasen bildas genom en reaktion mellan kalciumkarbid och vatten. Lampan består av ett mindre acetylengasverk och en brännare. (källa)
4. Teknikens användning för TV är kopplad till en roterande skiva med en hålspiral. Ljuset till bilden alstras i enkla apparater med en glimlampa, vars ljus kan direktmoduleras. Eftersom den gav låg ljusstyrka prövade man att ersätta den med en stark vanlig lampa – till exempel en kvicksilverlampa – vars ljusflöde sedan modulerades i takt med tevesändningen av Kerrcellen. Denna cell är nämligen tillräckligt snabb för att reagera på ljusvariationerna i tevebilden, när denna "skannas fram" av hålskivan (vilken för övrigt brukar kallas Nipkowskiva). (källa)
5. Visning av tiden kan göras antingen analogt med urtavla och visare eller digitalt med siffror på en teckenruta. I tidiga kvartsur skedde detta med grupper av små lysdioder, som var ganska energikrävande. De var därför normalt avstängda, och krävde manuell tändning med hjälp av en knapp på urets kant, när man ville avläsa tiden. Dioderna slocknade automatiskt efter några få sekunder. Modernare ur är utförda med LCD-teknik (Liquid Crystal Display, visning med flytande kristaller). Dessa förbrukar så lite energi att de kan vara permanent inkopplade. Nackdelen med LCD är att de kräver yttre belysning för att synas i mörker. För att man ska kunna avläsa tiden även när det är mörkt finns det på vissa klockor en knapp som tänder en liten LED-lampa som lyser upp siffrorna. (källa)
6. Kvicksilverlampa är en ljuskälla av typen gasurladdningslampa. Lampan behöver en särskild armatur för att tändas. Kvicksilverlampan har vanligtvis en beläggning av fosfor på insidan av glaset, för att omvandla UV-strålar till synligt ljus. Detta förbättrar färgåtergivningen, eftersom lampan annars saknar rött ljus. Glaset ger även skydd mot UV-strålarna som lampan avger. Om UV-skyddet på något sätt har skadats kan gatlyktans skärm bli gulfärgad, om skärmen är av plast. Dessutom får lampan en mer turkosaktig färg. Lampan går sällan sönder helt, men tappar efter ett tag ljusstyrka samtidigt som den använder lika mycket energi. Det finns även så kallade blandljuslampor som är en kvicksilverlampa med en glödtråd inuti som fungerar som strömbegränsare. (källa)
7. Körriktningsvisare (numera också benämnda blinkljus eller blinkers) är en anordning på vägtrafikfordon och spårvagnar, med vilken föraren visar sin avsikt att svänga. Ordet körriktningsvisare är belagt sedan 1928 och blinkers från 1955. Körriktningsvisare består på moderna fordon av orange blinkande lampor. Äldre fordon kan ha en rörlig pil som fälls ut från fordonets sida. Moderna körriktningsvisare fungerar parvis (vänster fram/bak och höger fram/bak). Nyare fordon har körriktningsvisare inbyggda i backspegel eller på karossida. (källa)
8. Lampa (vägglampa) inom området belysning (av grekiska λαμπάς lampás = fackla, λάμπειν = lysa, glänsa, stråla) kan avse belysningsarmatur som är en komplett teknisk anordning för att skapa, skydda och kontrollera en energiomvandling till ljus (exempelvis fotogenlampa, taklampa, skrivbordslampa etc) men kan också avse enbart ljuskällan (exempelvis båglampa, glödlampa etc) som är en av flera komponenter i en belysningsarmatur. (källa)