Landremsa Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet landremsa

1. En lagun (av italienska och spanska laguna, av latinets "lämna, fördjupning") är geologiskt en genom smala landremsor från havet avstängd och vanligen grund del av havet, vilken dels upptar mitten av sådana korallöar, som benämns ringrev eller atoller, dels förekommer vid långgrunda kuster eller utanför mynningen av floder, till exempel Nilen eller Po, varest deltabildning försiggår eller har ägt rum. (källa)
2. Masmogubben är knappt två centimeter bred och cirka tre centimeter hög. Fyndet består av ett huvud med ögon, mun och håruppsättning som är markerade med gropar. Avbildningen tillhör den gropkeramiska kulturen vilken uppträdde under neolitikum (cirka 3 200 f.Kr. till 2 300 f.Kr.), i huvudsak längs kuster och vid stora sjöar. Masmoberget var en av de landremsor i Stockholmstrakten som höjde sig över havet under stenåldern. Vid foten ligger dagens Albysjön som under stenåldern var en havsvik av nuvarande Östersjön. De stenåldersmänniskor som bodde här livnärde sig av bland annat säljakt och fiske. (källa)
3. Azerbajdzjan, formellt Republiken Azerbajdzjan (azerbajdzjanska: Azərbaycan, officiellt Azərbaycan Respublikası), är en republik i sydöstra Kaukasien som geografiskt ligger till största del i Asien men med en liten landremsa i Europa. (källa)
4. Det ökade behovet av centrala tomtutrymmen för industrier, magasiner och upplagsplatser gjorde att ett antal bolag, företag och privata affärsmän köpte tomter på det nya området. De första inköpen av tomter, gjordes 1855 av skotten Alexander Keiller som behövde expandera sin mekaniska verkstad (Göteborgs Mek. Verkstads), och bedömde Hisingen som lämplig. Keiller köpte därför under en rad år de vasslotter som sträckte sig ner till Kvillebäcken, vars strand ända från älven och upp till fastmarken pålades in och efter hand fylldes med mudder som kom upp vid fördjupningen av bäckens segelränna, senare benämnd Kvillebäckskanalen. Denna landremsa fick en bredd av 66 meter och hyrdes ut som upplagsplats i avvaktan på att Keiller kunde förverkliga sina planer på en mekaniska verkstad. Keiller drev därefter frågan om att valla in och torrlägga hela Hisingsvassen. Det inledande mötet med intressenterna skedde 14 juni 1882, då man också tog beslut om att torrlägga vassområdet till en beräknad kostnad av 43 000 kronor. Den 14 augusti 1884 beslutade man att anlägga den första gatan i området, Lundby hamngata. (källa)