Landsknekt Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet landsknekt

1. Brukandet av piken spreds till övriga härar i Europa och vid 1400-talets slut och vid 1500-talets början ansågs spanjorerna och de tyska landsknektarna för att vara Europas bästa infanteri. Piken hade stor betydelse i den dåtida krigföringen som skydd mot anfallande kavalleri. Som exempel var den spanske fältherren Gonsalvo de Cordovas armé i början av 1500-talet indelad i regementen om 6.000 man. Varje regemente bestod av 12 kompanier à 500 man. I 10 av dessa förde 200 man pikar. De två återstående kompanierna bestod helt och hållet av pikenerare. (källa)
2. Det rena vattnet i sjön var också en viktig tillgång för söderborna. I Stockholms tänkebok klagar år 1600 landsknekten Lasse Tomesson på Christoffer Sibolt "borger her i stadhenn at hann haffuer intäpt en almänningzgatu widh Fateburenn och stängt honom och andre ther när boendhes ähre från watnet". Lasse Tomesson begärde att rätten skulle se till att Sibolt "måtte samma gatu låte öppna", så att de som har gårdar och stall där "må hafue frit tillfälle at komma till watnet". (källa)
3. En barett är en platt, rund eller fyrkantig, ibland åttkantig huvudbonad, vanligen med större eller mindre brätten. Den blev vanlig under slutet av medeltiden och under 1500-talets tre första årtionden var den nästan den enda huvudbonaden för män och kvinnor. Därefter blev huvudsakligen den inskränkt till att användas av präster, lärda, domare och advokater, vilka i vissa länder fortfarande bär den. 1500-talets landsknektar och modemedvetna bar breda baretter med överdådig fjäderprydnad. (källa)
4. Efter Belgrads fall 1521, rustade turkarna, under sultan Suleiman I den magnifike, armén ytterligare och 1526 vågade man ta det avgörande steget då man bröt in i det ungerska rikets kärnland med en enorm här om cirka 100 000 man. För att möta det oprovocerade anfallet hade Ludvig II av Ungern kanske bara 20 000-25 000 man, huvudsakligen bestående av bondesoldater. Stora delar av den ungerska och siebenbürgska adeln höll sig på avstånd då man fruktande den turkiska stormakten och Sigismund I av Polen som lovat komma sin ungerske frände till undsättning, var allt för senfärdig med att sända förstärkningar och därför fick Ludvig slåss ensam. Slaget inleddes med en ungersk framgång när de turkiska vasalltrupperna från Rumilien drevs på flykt och den ungerska huvudstyrkan anföll utmed hela linjen. Suleiman lät sina trupper falla tillbaka i en båge och när ungrarna såg ut att ha segern i sin hand föll de överlägsna turkarna över ungrarna från mitten och flankerna. Efter en ursinnig strid, där turkarna utnyttjade sitt moderna artilleri i massverkanseld, drevs ungrarna från slagfältet i största förvirring. Kung Ludvig, sju biskopar, flera hundra ungerska, böhmiska och kroatiska adelsmän, 500 tyska landsknektar och kanske så många som 10 000 bondesoldater låg kvar på slagfältet. Turkarnas förluster uppgick till mellan 500 och 1 000 man döda och kanske lika många sårade. (källa)
5. Målningen skildrar barnamorden i Betlehem, en episod ur Nya testamentet (Matteusevangeliet 2:16-18) där det berättas om hur kung Herodes lät döda alla gossebarn i Betlehem som var två år eller yngre för att på så sätt undanröja det hot han upplevde vid budet om att Messias hade fötts. Bruegel har dock placerat den bibliska händelsen i sin egen samtid. Soldattruppens anförare har givit ordern att samtliga gossebarn skall dräpas. Själva verkställandet dirigeras av rödklädda gendarmer och brokigt utstyrda landsknektar. De tränger in i husen, klättrar genom fönster, slår in dörrarna – en officer i harnesk uppmuntrar ett par av dem och pekar med sin kommandostav i svart och gult – huset Habsburgs färger, en referens till Nederländernas behärskare. (källa)
6. Under 1500- och 1600-talen var solden och hoppet om att kunna plundra de drivfjädrar, som hägrade för krigarna. På Karl V:s (1519–1556) tid utgjorde solden för en landsknekt 4 gulden och för en ryttare 12 gulden i månaden, men ökades sedermera, så att den under Trettioåriga kriget uppgick ända till 6–9 gulden för en fotsoldat. Sold utbetaltes vid vissa terminer, av Gustav II Adolf 1, 11 och 21 i varje månad, men oregelbundenheter förekom ofta, och de flesta av de icke sällan förekommande soldatupproren förorsakades av utebliven sold. Även befälet erhöll sold, vanligen uppgående för olika grader till vissa gånger soldatens. Vanligen skulle de, som erhöll sold, själva svara för sitt underhåll. Benämningen sold har sedermera utbytts mot avlöning. (källa)
7. År 1502 anfölls befästningen av prins Kristian (sedermera Kristian II), som brände ned träborgen. Från bevarade uppgifter vet man att borgen då var bemannad med en styrka på 140 man. Från detta år finns också en teckning av borgen, utförd av Paul Dolnstein som varit brobyggarmästare i kurfursten Fredrik den vises av Sachsen tjänst och sedermera som landsknekt i Kristians här deltagit i belägringen av Älvsborgs fästning. (källa)
8. 2002 – "Från "Landsknekt till cybersoldat" i Göteborg. (källa)
9. Knekt, av tyskans Knecht: "dräng", "hantlangare", är en gammal beteckning för fotsoldat. Detta ord förekom redan under medeltiden som benämning på tjänare och gavs även till de värvade trupper som mot betalning tjänade som soldater. Ett särskilt slags knektar var de mycket beryktade tyska landsknektarna (ty: landsknechte), jämför bergsknekt. (källa)
10. Marketentare (närmast efter tyskans Marketender, vilket i sin tur kommer från italienskans mercatante, handelsman, och latinets mercari, "driva handel") och marketenterskor har i alla tider förekommit i anslutning till kaserner och fälttåg, då de ofta åtföljt trupperna. Hos romarna förekom lixæ och hos landsknektarna Sudler (av tyskans Sieden). Under äldre tider utgick underhållet till soldater ofta i pengar, som soldaterna själva fick skaffa sig mat för, och under denna tid fyllde marketentarna en mycket viktig roll. Sedan arméerna själva börjat stå för den egna försörjningstjänsten med bl.a. mat, fick markententarna en mindre roll. (källa)