Landsortsbo Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet landsortsbo

1. Alla letar efter testamentet som till sist hittas av Rinuccio. Nu är goda råd dyra. Rinuccio känner en person som kan hjälpa dem: Gianni Schicchi. Släktingarna vägrar söka dennes hjälp, eftersom han är en inflyttad landsortsbo. Rinuccio erinrar dem om att Florens hela ryktbarhet står i skuld till sådana "inflyttade landsortsbor". Man tillkallar Gianni Schicchi och denne anländer tillsammans med sin dotter Lauretta, som vill gifta sig med Rinuccio. Zita vägrar ge sitt tillstånd till äktenskapet och Gianni Schicchi, som känner sig kränkt, vill gå därifrån. Endast Laurettas vädjan får honom att stanna kvar ("O mio babbino caro"). Han finner en utväg: om ingen annan än de närvarande känner till Donatos död, kan man skriva ett nytt testamente. Men straffet är hårt om brottet uppdagas: stympning av vänsterhanden och landsförvisning. När läkaren dyker upp släpper man inte in honom. Gianni Schicchi härmar Donatos röst och lugnar genom dörrspringan läkaren. Man tillkallar notarien och vittnen. Under tiden viskar var och en i Gianni Schicchis öra sitt önskemål beträffande testamentet. Gianni Schicchi som nu ligger till sängs och är iklädd den dödes kläder, börjar i notariens närvaro diktera testamentet och utser sig själv till huvudarvinge. Släktingarna vill protestera men vågar inte på grund av det fruktade straffet. Knappt hinner notarien och vittnena därifrån förrän alla kastar sig över Gianni Schicchi. Men denne är nu herre i sitt "ärvda" hus och jagar alla därifrån. Endast paret Lauretta och Rinuccio stannar kvar. Gianni Schicchi vänder sig till publiken: för det här sprattet dömde Dante honom till helvetet, men han hoppas på en mildare dom av publiken. (källa)
2. Ordet är belagt i svenska språket sedan 1500-talet. Äldre betydelser har varit synonymer till trakt och nejd, samt i en mer allmän mening ort på landsbygden. Den numera vanligaste betydelsen är enligt Svenska Akademiens ordbok en sammanfattande beteckning för de delar av landet som ligger utanför huvudstaden. I den meningen är begreppet förled i en mängd sammansättningar, t.ex. landsortstad, landsortsbo (belagt 1866), landsortshåla (1926), landsortsregemente (1854) och landsortsteater (1834). (källa)
3. Befälhavaren, kapten Isak Mauritz Simonsson, kommenderade loss och gav maskinisten order om full back. Ångaren, som hela tiden legat på rätt köl utan slagsida, backade cirka åtta meter men fick plötsligt slagsida och sjönk med babords sida ned. Kaptenen och passagerarna på kommandobryggan vräktes i vattnet och kaptenen, som ej var simkunnig, räddades i sista stund. Från kajen kastades ned livbojar, landgångar samt stegar och ett stort antal småbåtar kom till platsen och lyckades rädda flertalet av dem, som kämpade för livet i det kalla vattnet. De överlevande höll sig fast vid stöttor och utsprång, tågändar kastades ned och så småningom halades de upp och fördes till Frälsningsarméns närbelägna sjukhus samt till Sahlgrenska sjukhuset. Totalt omkom 26 personer, mest landsortsbor från orter längs Göta älv upp mot Lilla Edet som var Göta Elfs tänkta slutdestination. (källa)
4. Efter en invändig ombyggnad och modernisering öppnade Duvnäshemmet sin verksamhet i huset i november 1947. Fastigheten var en donation till Stockholms kommun efter Ragnar Thiels död 1944. Här fanns plats åt tolv nyblivna mödrar, antalet överskreds dock inte sällan. De kvinnor som boende här var ofta unga och ogifta och inflyttade landsortsbor. Efterkrigstidens bostadsbrist ledde till att även gifta mödrar sökte sig hit. En stor del av de barn som kom hit hamnade sedan på barnhem eller adopterades bort. Uppehället var inte gratis utan kvinnorna fick arbeta hård. En vanlig dag kunde se ut på följande sätt: Arbete, frukost, barnskötsel, arbete, kaffe, arbete, barnskötsel, arbete, middag, barnskötsel. (källa)