Landsortstidning Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder landsortstidning, varianter, uttal och böjningar av landsortstidning

Landsortstidning synonym, annat ord för landsortstidning, vad betyder landsortstidning, förklaring, uttal och böjningar av landsortstidning.

Vad betyder och hur uttalas landsortstidning

Landsortstidning uttalas lands|orts|tid|ning och är ett substantiv.

Ordformer av landsortstidning

Singular

landsortstidning
obestämd grundform
landsortstidnings
obestämd genitiv
landsortstidningen
bestämd grundform
landsortstidningens
bestämd genitiv

Plural

landsortstidningar
obestämd grundform
landsortstidningars
obestämd genitiv
landsortstidningarna
bestämd grundform
landsortstidningarnas
bestämd genitiv

Landsortstidning är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet landsortstidning

  1. Informationen presenterades i en trädliknande sidstruktur och hade en grafisk form som påminner om Text-TV. Svenska massmedieföretag, bland dem TT och flera landsortstidningar, engagerade sig tidigt i den nya tekniken, bland annat med nyhetstjänster. Tekniken begränsades av låga överföringshastigheter och att den enkla grafiken inte tillät några bilder. Bland de tjänster som överlevde längst fanns en koppling till bilregistrets databas. Videotex kan trots sin enkla utformning och sina övriga brister ses som ett förstadium till de internetbaserade informationstjänster som utvecklades senare, från och med andra halvan av 1990-talet. (källa)
  2. Northcliffe uppsatte 1896 billighetstidningen "Daily Mail", vilken blev typen för den så kallade "gula pressen", rik på sensationsnyheter och i tonen imperialistisk ända till chauvinism. Därjämte uppsatte bröderna Harmsworth ett stort antal landsortstidningar, bland andra "Daily Record" i Glasgow och "Birmingham Gazette". Alfred Harmsworth, den äldste av bröderna, som i sina tidningar gjort det unionistiska partiet stora tjänster, blev 1904 baronet och 1905 peer (baron Northcliffe). (källa)
  3. Tidningen grundades av Henrik Bernhard Palmær och det första numret kom ut den 24 september 1838. Den först tiden redigerade Palmær själv tidningen och till sin hjälp värvade han notarien Carl Henrik Wallberg med signaturen Qvippe. Palmær tröttnade dock snart på företaget och hösten 1840 blev Carl Fredrik Ridderstad medredaktör och delägare. År 1842 övertog denne såväl ägarskap som chefredaktörskap, vilket han behöll till 1886. Under hans ledarskap kom tidningen att bli en av Sveriges främsta och mest inflytelserika landsortstidningar. Under hela denna tid och fram till 1903 eller 1904 var Wallberg kvar vid tidningen. (källa)
  4. Sedan mitten av 1980-talet har hon arbetat som nyhetsreporter på Förenade Landsortstidningar (FLT), Expressen, Helsingborgs Dagblad och tidningen Arbetet. För tio år sedan började hon specialisera sig på EU:s jordbrukspolitik och WTO-förhandlingarna om frihandel, för facktidningen Land Lantbruk. År 2005 vann hon Star Prize, som ibland kallas "VM i lantbruksjournalistik", för en reportageserie om frihandelns betydelse för bönder i Nya Zeeland, Argentina och Mali. Tillsammans med sin make Nils Hansson gav hon år 2005 ut Tango – återkomsten, om den nya tangovåg som på senare år har svept över världen. (källa)
  5. Som publicist utvecklade Krohg en särdeles omfattande verksamhet. Så utgav han 1855-1859 den norska avdelningen av Nordisk universitets-tidskrift, redigerade Den constitutionelle 1846-1847 samt var medarbetare i Den norske rigstidende, Aftenbladet och flera norska landsortstidningar liksom även i svenska tidningen Aftonbladet samt i de danska Fædrelandet och Nordisk literatur-tidende. (källa)
  6. Nya Wermlands-Tidningen (NWT) är en av Sveriges största landsortstidningar. Tidningen bevakar nyheter i Värmland, Dalsland och Västerdalarna. Tidningen ingår i NWT-koncernen, ägd av familjen Ander, tillsammans med ytterligare 15 tidningar i Värmland och Skaraborg. Sedan 2017 ingår även den gamla konkurrenten Värmlands Folkblad i koncernen. NWT var bland de sista tidningar i Sverige som satsade på en nyhetstidning på webben. Så sent som 2007 lanserade man sin första nyhetswebb, tio år efter att Värmlands Folkblad lanserat sin. Tidningen hade 2009 i genomsnitt en upplaga om 52 000 exemplar per utgivningsdag enligt TS. (källa)
  7. Som tjugoåring flyttade Baines, som var liberal och nonkonformist, till Leeds, där han började sin bana som biträde på ett tryckeri. Med hjälp av vänner lyckades han köpa tidningen Leeds Mercury, som han utgav från 1801. Landsortstidningar innehöll på den tiden inga ledarartiklar, men Baines kom att införa det i sin tidning. Under hans ledning blev den på liberalt håll ledande i Yorkshire och en medelpunkt för den liberala rörelsen i norra England. Baines förfäktade i dess spalter ivrigt katolikernas emancipation, den stora parlamentsreformen och andra whigreformkrav. (källa)
  8. 1965 tog Reimerson examen på konsumentlinjen vid Journalistinstitutet i Stockholm. Hon hade samtidigt med studierna skrivit konsumentartiklar för Förenade Landsortstidningar. (källa)
  9. Boktryckarbostaden visar ett borgerligt hem på 1840-talet. Med hjälp av de fiktiva personer som kunde ha vistas i miljön, det nygifta och unga paret Henric och Beata, pigan Emilie och lärpojken Petter, berättar man om tiden, hur människor levde, umgicks och arbetade. Henric och Beata äger det intilliggande Boktryckeriet och publicerar en veckotidning "Hwad nytt?". Vid 1800-talets mitt etablerades många mindre landsortstidningar runt om i Sverige. Det var ett sätt att föra fram idéer och tankar som liberalism, demokrati, näringsfrihet och folkundervisning. Redaktionsarbetet sker i hemmet och kan beskådas på plats i Boktryckarbostaden. Förutom redaktionsarbetet och aktuella ämnen som tidningar och litteratur behandlade vid tiden berättar man även om vardagliga sysslor, sociala aktiviteter och det borgerliga livet i allmänhet. (källa)
  10. Nordenson började skriva för svensk dagspress 1972 och har arbetat som reporter på bland annat Svenska Dagbladet och Associated Press. På 1990-talet var hon kulturredaktör på Förenade Landsortstidningar (FLT). Nordenson har arbetat på Dagens Nyheters ledarredaktion under åren 1987, 2001-2003 och 2007. Som ledarskribent berörde hon framför allt ämnen som kultur och sociala frågor. Hon författade bland annat artiklar som Ingmar Bergman och folksjälen, Inte samma mallar för alla barnaskallar och Hönan som valfråga. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.