Landstingsledamot Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet landstingsledamot

1. Till valet hade det lämnats in 38 listor med 41 namn. Av de 30 som blev valda 1922, ställde 24 upp till återval. Självstyrelsens frontperson, Johannes Holmberg, och den enda kvinnliga landstingsledamoten i landstinget, Fanny Sundström, vägrade att ställa upp får återval. (källa)
2. Schött var riksdagsledamot i första kammaren 1960-1970 för Kalmar läns valkrets. Han var också ledamot i den nya enkammarriksdagen från 1971. Han var även landstingsledamot samt stadsfullmäktigeledamot. (källa)
3. Birgit Friggebo var ordförande för frisinnad ungdom i Stockholm 1963–1964 och ledamot av FPU:s förbundsstyrelse 1964–1969. Hon var sekreterare i Folkpartiets lokalavdelning 1968-73 och styrelseledamot i länsförbundet 1970–1983 samt deras ordförande 1982–1983. Friggebo blev ledamot av partistyrelsen 1972 och 1:e vice ordförande 1983. Hon var ledamot av socialnämnden i Stockholm 1966–70 och landstingsledamot för Stockholms län 1971–1976. (källa)
4. I början av 1936 kallades Sillén till Kominterns exekutivkommitté i Moskva för att förklara sig. Man nådde där en överenskommelse, som innebar att han återinträdde i partiledningen och det centrala arbetet. Sillén fick anställning i partiavdelningen för agitation och propaganda och deltog i framarbetandet av partiets nya aktionsprogram. I linje med den nya folkfrontspolitiken som fördes av Komintern blev han även ansvarig för förhandlingar med "kilbomarna" och socialdemokraterna. En tid hösten 1936 tjänstgjorde han också som tillförordnad partisekreterare, och när Sven Linderot besökte Moskva under ett par veckor 1937 tog Sillén över som partiordförande i hans ställe. Därefter kom han att arbeta som lärare vid SKP:s partiskola i Björknäs utanför Stockholm, och från hösten 1939 var han redaktör för tidningen Världen Idag, den svenskspråkiga varianten av Kominterns tyskspråkiga tidning Die Welt, som publicerades i Stockholm. Samtidigt lämnade Sillén politbyrån, och 1944 utträdde han även ur centralkommittén. Därefter kom han att få olika uppgifter inom partiskolningen samt som rapportör om kommunalpolitiken i Stockholm och som korrekturansvarig på Ny Dag. Under krigsåren var Sillén kommunalpolitiskt aktiv i Solna, dit han flyttat med familj, och 1947–48 var han vice ordförande i Solna stadsfullmäktige. 1947–50 var han landstingsledamot i Stockholm. (källa)
5. Nils Hallerby tog realexamen vid Samrealskolan i Norrtälje 1938 och studentexamen vid Högre allmänna Läroverket i Uppsala 1941. Efter sommartjänstgöringar på Vestmanlands Läns Tidning (1944-1945) och vikariat på Sundsvalls Tidning (1946) anställdes han som politisk medarbetare på Expressen den 16 juni 1946. Han blev politisk redaktör 1960 och andre redaktör 1963. Den 16 oktober 1966 valdes han till borgarråd för Stadsbyggnads- och Storstockholmsroteln, den 15 oktober 1970 för Kultur- och Skolroteln. Den 1 januari 1974 gick han över till Stockholms läns landsting och blev landstingsråd för Sociala roteln och den 1 januari 1980 för Finansroteln. Han avgick med visstidspension den 31 december 1982. Hallerby satt i stadsfullmäktige i Stockholm 1950–1962 och kommunfullmäktige 1970-1975 samt var landstingsledamot 1971–1982. (källa)
6. Mikael Ingmarsson Odenberg, född 14 december 1953 i Oscars församling, Stockholm, är en svensk politiker (moderat) och ämbetsman. Han var landstingsledamot i Stockholms läns landsting 1976–1991, ordinarie riksdagsledamot 1991–2007 (även ersättare 1987 och 1990), försvarsminister i regeringen Reinfeldt 2006–2007 samt generaldirektör och chef för Svenska kraftnät 2008–2017. Han var ordförande i Karolinska institutets styrelse 2016–2020 och är sedan 2021 styrelseordförande för Sustainable Energy Solutions Sweden Holding AB (SENS). (källa)
7. Mårtensson var från 1957 ledamot av riksdagens första kammare, där han representerade socialdemokraterna i valkretsen Malmöhus län. Han var även landstingsledamot från 1943. (källa)