Vad betyder och hur uttalas lantbefolkning
Lantbefolkning uttalas lant|be|folk|ning.
Ordformer och varianter av lantbefolkning
Singular
- lantbefolkning
- obestämd grundform
- lantbefolknings
- obestämd genitiv
- lantbefolkningen
- bestämd grundform
- lantbefolkningens
- bestämd genitiv
Plural
- lantbefolkningar
- obestämd grundform
- lantbefolkningars
- obestämd genitiv
- lantbefolkningarna
- bestämd grundform
- lantbefolkningarnas
- bestämd genitiv
Lantbefolkning är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet lantbefolkning
Erixon, Sigurd, Den Blekingska Lantbefolkningens Byggnadskultur, Husshållningssällskapet, Karlskrona 1939.
Den vendiska befolkningen förtyskades gradvis. De högre stånden assimilerades snabbt, allmogen uppgick långsammare i det tyska folket. Gamla tekniska uttryck bevarades för lantbefolkningen (för de livegna smurden, för de beridna mithasen, för byarnas äldste suwanen, för jordräntan zip) men språk och särmärken trängdes oupphörligt tillbaka och resterna utplånades snart. I Anhalt blev det "vendiska" språket förbjudet vid domstolarna 1293, i Altenburg, Leipzig och Zwickau 1327, i Meissen först 1424. Kyrkan främjade germaniseringen, med några få undantag. Biskopen av Meissen förordnade exempelvis år 1490 att kyrkoherdar som inte kunde vendiska skulle hålla sig med vendiska kaplaner, och annars förlora sina gäll. Biskopen var själv polack till börden.
Sundbärg kontrasterar ivrigt bristen på nationell yra bland svensk arbetarklass och lantbefolkning mot den våg av nationalism och stolthet som bar upp Norge vid samma tid, men undviker att beröra att den norska patriotismen var kopplad till kampen för demokrati och inte lika präglad av aristokratiska minnen som den svenska nationella väckelsen. Hans bok kom att bli mycket citerad vid tiden för Bondetåget 1914, och under de närmaste åren fram till det demokratiska genombrottet.
Millet var själv bondson och skildrade med värdighet och tungt allvar lantbefolkningens strävsamma liv. Hans målningar har ibland uppfattats som sentimentala. På sin tid ansågs de dock vara radikala för sin socialrealism. Inte sällan ifrågasattes Millet för sina "fula" motiv eller för att ha en socialistisk agenda. Med tiden fick det kristna budskapet och den fromhet de två lantarbetarna uttrycker allt större uppmärksamhet. Detta ledde till att målningen spriddes över hela västvärlden genom otaliga reproduktioner. Millet själv var dock inte särskilt kyrklig och uttryckte att tavlan framför allt var nostalgisk och återgav ett barndomsminne. När hans familj arbetade på åkrarna gjorde de alltid en paus när kyrkklockarna slog.