Lantbrukshögskola Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet lantbrukshögskola

1. Hirsch var efter studier vid lantbruksskola och Ås lantbruksinstitut gårdsförvaltare vid Nordre Bergenhus lantbruksskola 1866–69 och arbetade därefter som lantmätare till 1871. Han förestod sedan lantbruksskolan på Jønsberg i Hedemarkens amt (som efterträdare till Fabian Gustaf Norström), var 1895–1904 direktör för Ås högre lantbruksskola (från 1898 lantbrukshögskola), 1905–08 föreståndare för Hove lantbruksskola i Kristians amt och från 1908 ledamot av statens "dömande högfjällskommission", sedan under några år jordbrukare i Värmland, men återflyttade en tid före sin död till Norge. (källa)
2. Fernqvist, som var son till Axel Fernqvist och Anna Gren, avlade studentexamen i Karlstad 1946 och studerade därefter lantbruksvetenskap i Köpenhamn, där han avlade kandidatexamen 1952 och licentiatexamen 1957. Han blev agronomie doktor vid Kungliga Lantbrukshögskolan 1966. Han blev assistent vid statens trädgårdsförsök 1952, förste assistent 1960, statshortonom där 1962, vid Kungliga Lantbrukshögskolans institution för frukt- och bärodling i Alnarp från 1963. Han var expert i jordbrukshögskoleutredningen 1957–1960 och sekreterare i Nordiska jordbruksforskares förenings trädgårdssektion. Han författade skrifter om frukt- och bärodlingar. (källa)
3. Lärarutbildningen gjordes 1953 om till statlig lärarhögskola. 1964 anlades i Novgorod en filial till Leningrads elektrotekniska institut, som 1973 gjordes om till Novgorods polytekniska institut (teknisk högskola). 1969 anlades likaledes en filial av Leningrads agronomiska institut, som 1984 ombildades till Novgorods lantbrukshögskola. 1993 bildade Novgorods statliga universitet, uppkallat efter Jaroslav den vise, genom sammanslagning av lärarhögskolan och tekniska högskolan. Senare har även lantbrukshögskolan gått upp i universitetet. (källa)
4. Styrelsen utgjordes av chefen för institutet, som samtidigt var professor i rasbiologi vid Uppsala universitet, samt åtta ledamöter, av vilka två förordnades av Kungl. Maj:t, två av Större akademiska konsistoriet i Uppsala, två av Större akademiska konsistoriet i Lund, en av Karolinska institutets lärarkollegium samt en av Lantbrukshögskolans lärarråd. Enligt kunglig stadga för institutet var dess uppgift "att idka vetenskaplig forskning på rasbiologiens område med särskild hänsyn till svenska folket och till förhållandena inom Sverige". Det ålåg även institutet att meddela undervisning i rasbiologi. Institutet upphörde 1958 och verksamheten knöts då till universitetet. (källa)
5. I början av 1950-talet försökte Gunny Larsson återvända till Skåne och sökte en tjänst vid Alnarps lantbruksinstitut. Hon blev föreslagen till tjänsten men när styrelsen fick veta att hon var gravid och skulle bli ensamstående mor drogs erbjudandet tillbaka. Hon blev därför kvar i Norrland. Vid en omorganisation av Statens trädgårdsförsök 1963 utnämndes hon till distriktsförsöksledare vid Lantbrukshögskolans Norra trädgårdsförsöksdistrikt i Rödbäcksdalen utanför Umeå. Hon flyttade inte direkt till Umeå, eftersom verksamheten behövde förberedas i Rödbäcksdalen, utan pendlade mellan Öjebyn och Umeå fram till 1973. (källa)
6. Från 1898 var Larsen överlärare i växtkultur vid Norges lantbrukshögskola och ledare för statens åkerväxtförsök. Han var professor vid nämnda högskola 1914–18 och t.f. direktör 1913–18. Särskild förtjänst inlade han sig om frökontrollen, som han startade i Norge, och av försöksverksamheten. Hans årsberättelser och "minneslistor" över växtarter och odlingssätt var högt skattade av landets lantbrukare. (källa)
7. Holtsmark blev student 1885 och tog 1892 matematisk-naturvenskaplig lärarexamen. Åren 1893–1900 var han lärare vid handelsgymnasiet och andra skolor i Oslo, 1902–10 överlärare vid Norges lantbrukshögskola i Ås, 1910–20 aktuarie i livförsäkringsbolaget Fram och 1920–37 direktör för Oslo handelsgymnasium. (källa)
8. Tandberg utexaminerades från Ås lantbrukshögskola 1871 och var därefter verksam som lantbruksingenjör och lantbrukskonsulent. Under sin anställning 1893-1918 i centralförvaltningen i Kristiania, från 1905 som lantbruksdirektör, var han den drivande kraften i arbetet på norska lantbrukets utveckling. År 1899 upprättade han Hallingdals folkemuseum. Bland hans skrifter märks Haandbog for landmænd (tillsammans med Nils Ødegaard, 1880) och Kortfattet veiledning i bygningsvæsen paa landet (1885, tredje upplagan 1901). (källa)
9. Begreppet användes i äldsta tid som en synonym till gymnasium. Det kom därefter att användas främst om utbildningar på högre nivå som inte kunde inordnas i den gängse akademiska traditionen. Den första skolan i Sverige att använda begreppet var Krigshögskolan 1866. Därefter följde 1877 Tekniska högskolan, Stockholms högskola och Artilleri- och ingenjörhögskolan 1878, Göteborgs högskola 1889, Sjökrigshögskolan 1898, Handelshögskolan i Stockholm 1909, Veterinärhögskolan 1914, Skogshögskolan 1915 Göteborgs handelshögskola 1923 och Lantbrukshögskolan 1931. En speciell variant blev folkhögskolorna. (källa)
10. Agronom är en akademisk examenstitel inom agronomi (lantbruksvetenskap) som i Sverige kan erhållas efter studier vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) eller i Finland vid agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten i Helsingfors universitet. De första svenska agronomerna utexaminerades vid dåvarande lantbruksinstituten på Ultuna 1848–1932, Degeberg 1832–1853 samt Alnarp 1862–1932. Åren 1932–1977 utbildades agronomer vid Kungliga lantbrukshögskolan på Ultuna. Utbildningen övergick till Sveriges lantbruksuniversitet vid dess bildande år 1977. (källa)