Lantmäteribiträde Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet lantmäteribiträde

1. Wranér blev student i Lund 1873, men universitetsstudierna fick avbrytas, eftersom han inte hade råd att fortsätta. Han hade tillfälliga arbeten som lantmäteribiträde 1873-1877, därefter ett år som folkhögskollärare och ett år som vikarierande läroverkslärare i Karlshamn. Vid den här tiden träffade han sin blivande maka och man tror att det var genom stöd från den blivande svärfadern, som Wranér efter år 1880 mera regelbundet kunde vistas vid universitetet i Lund, dock utan att ta någon examen. Han medarbetade 1886–1889 i tidningen Nya Lund. Åren 1890–1893 var han medredaktör i Östersunds-Posten. Han flyttade 1893 till Stockholm, där han sedan var verksam som författare fram till sin död vid 55 års ålder. Han turnerade även och höll föreläsningar på skånska bygdemål. (källa)
2. Westfelt blev elev vid Chalmerska slöjdskolan 1857 och avlade avgångsexamen 1859. Han var anställd vid handelsflottan 1854–1856, lantmäteribiträde 1859–1860, nivellör vid Statens järnvägsbyggnader 1860–1872, stationsingenjör vid Bergslagsbanan 1872–1877, ingenjör vid Stockholms stads allmänna arbeten 1878, extra baningenjör vid Statens järnvägstrafik 1879 och baningenjör där från 1880. (källa)
3. Burman var son till löjtnanten Jonas Vilhelm Burman. Han var elev i Borgå skcola 1785 och blev 1787 lantmäteribiträde vid finska lantmäterikommissionen och anställdes hos magasinskommissarien i Kymmenegård 1788. Samma år blev Burman volontär vid finska fortifikationsbrigaden, 16 april förare vid Savolax fotjägarregemente och tillfångatogs i slaget vid Kyrö 11 juni 1789. Burman utmärkte han sig under kriget vid Fredrikshamns belägring samt i striderna vid Summa, Husula och Högfors. Efter slaget vid Myllysilta erhöll han silvermedalj för tapperhet i fält. Under sin tid i fångenskap förde han flitiga anteckningar, som finns bevarade i hans Anteckningar förda under tiden från år 1785 till år 1816. (källa)