Lantmäterikarta Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet lantmäterikarta

1. I början av 1700-talet ägdes gården av greve Carl Piper och hans hustru Christina Piper (född Törne och Olof Hansson Törnflychts dotter). Under Törnes tid fick huvudbyggnaden ett mera ståndsmässigt utseende. Enligt de äldsta lantmäterikartorna från 1700-talets början hade anläggningen två flyglar och två paviljonger mot norr av vilka endast en flygel återstår. Huvudbyggnaden hade enligt en kartfigur från 1698 högt valmtak med sex takkupor krönta av spiror och utbyggd förstuga med trekantsgavel. På en karta från 1752 framgår att fyra fristående flygelbyggnader och att en väderkvarn hörde till gården. Nästa ägare var landshövding Olof Törnflycht som samtidigt ägde Erstavik och huvudsakligen bodde där. Efter hans död 1737 såldes egendomen till fältmarskalken Johan Christoffer von Düring som samtidigt ägde Tyresö slott. (källa)
2. Gården tros uppförd under den första delen av 1820-talet. Lantmäterikartor från 1829 visar att gården byggdes på en tomt som ägdes av Erik Eriksson, svärfar till Jan Olof Pallin som uppges vara husets byggherre. Jan Olof (född i Karlstad 1792, död i Ekshärad 1834) var kronolänsman vilket inte var välavlönat. Så väl gård som bohag tycks ha tillförts boet genom Jan Olofs hustru Ragnhild Ersdotter (född 1893, död 1832) efter betydande arv från hennes mors ägor i Södra Skoga. Gården fungerade som tingslokal från omkring 1828. Av Ragnhild Pallins bouppteckning 1833 framgår att till gården hörde: "En nästan ny Ladugård under Näfver och Torftak. En ny badstuga, en ny Bodbyggnad jemte vinter (–) och sommar (bod). Stall, öfwerbod och 2ne rännen, 1 Nytt Vedskjul jemte skjul derinvid och ett Höränne" (höskulle). Till gården hörde åtta hästar, två föl, 27 nötdjur varav en oxe, fem får, sju getter, nio höns, en tupp, två ankor och sju grisar. Höns var ovanliga i norra Värmland under hela 1800-talet vilket tyder på familjens ställning som moderna föregångare. Det stora antalet fiskeredskap avslöjar att gårdens andel i fiskevatten var viktig för försörjningen. (källa)
3. Det äldst skriftliga belägget för ett tegelbruk i Slagsta finns på en lantmäterikarta från 1664. På kartan kallas anläggningen för "Fittia tegelbruk" (ej att förväxla med Fittja tegelbruk vid Fittjaviken). Den större av Slagstas båda tegelfabriker låg nordost om Slagsta gård, ungefär där Slagsta Marina finns idag. (källa)
4. En lantmäterikarta från 1868 visar ön med arrendegården och anslutande trädgårdsodlingar, ett antal åkerlappar mitt på ön samt en hel del "stenbunden" backe och skogsmark. Längst i söder syns värdshuset med omkringliggande tomt och "tomtbacke". För övrigt framgår några få byggnader. (källa)