Lappland Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet lappland

1. Gradmätningens huvudprincip är använd så tidigt som omkring 200 f.Kr. av Eratosthenes, som bestämde jordklotets storlek genom att mäta avståndet mellan två punkter (Syene och Alexandria) och vinkeln mellan lodlinjerna i dessa punkter (polhöjdsskillnaden). Av särskilt intresse för Sverige är: Maupertuis gradmätning i Lappland 1736–37, Jöns Svanbergs komplettering och utvidgning av samma mätning 1801–03, den på mitten av 1800-talet uppmätta Struves meridianbåge genom Ryssland och Finland, utefter Sveriges nordöstra landgräns och upp till Hammerfest, varvid Nils Haqvin Selander och Georg Lindhagen medverkade, de 1805 inledda karttrianguleringsarbetena i Sverige, varvid Per Gustaf Rosén fann märkliga lodavvikelser, samt den 1902 avslutade svensk-ryska gradmätningsexpeditionen på Svalbard. (källa)
2. År 1736 sändes en fransk gradmätningsexpedition, ledd av Pierre de Maupertuis, till Lappland. Syftet för expeditionen var att fastställa om jordklotet var tillplattat vid polerna eller vid ekvatorn. (källa)
3. I Sverige häckar havsörnen främst utmed Östersjökusten, vid syd- och mellansvenska sjöar och i Lappland. Den observeras dock i hela landet och har förekommit som häckfågel i alla landskap förutom Dalsland, Härjedalen och Jämtland. Svenska havsörnar kan vintertid flytta söderut så långt som till Mellaneuropa, men kan också flytta kortare sträckor eller stanna kvar vid häckningsområdet. (källa)
4. I Sverige växer hjortron i nästan hela landet, från fjällområdena i Lappland i norr, till Skåne i söder, med undantag för Öland, där den saknas. (källa)
5. I Sverige har man hittat hällmålningar främst i norra Sverige men efter tre fynd i Bohuslän, bland annat i Tumlehed på Hisingen, och åtta i Värmland så har man reviderat uppfattningen att den bara skulle vara en nordsvensk företeelse. Man har bland annat hittat hällmålningar i Jämtland vid Hästskotjärn, Fångsjön, två vid sjön Skärvången och ett antal i Härjedalen där den mest kända finns på fjällplatån Flatruet. I Ångermanland har man hittat målningar i Härnösand, i Anundsjö, Fjällsjö, vid Högberget i Ramsele och vid Åbodsjön i Sidensjö socken. De nordligaste är hittade i Fredrika, på Finnforsberget ovanför Finnforsfallet i Skellefteå kommun samt utanför Jokkmokk i Lappland. (källa)
6. Under 1961–1990 varierade medeltemperaturen för januari månad i Sverige från -16° (Kiruna) och 0° (Skånes sydkust). Mellan juli och januari månad inträffar de största skillnaderna i dygnsmedeltemperatur med 30,8° (Jokkmokk) och 30,7° (Vittangi). Medelnederbörden är 160 mm (där Stora och Lilla luleälven bildas, nordvästra Lappland) och 20 millimeter på ett flertal platser (Lapplands skogsland, Stockholmsregionen, med flera). (källa)
7. Arten är spridd ända upp till Finnmarken i Norge, Lappland i Sverige och mellersta Finland. Ofta ses den blandad med en annan rikligt förekommande samart, blek jordrök, vars utseende skiljer sig genom mera blågrått örtstånd och mindre och blekare blomkrona. (källa)
8. I Norrbotten och till viss del i Västerbotten, svenska Lappland och Ångermanland används det dialektala ordet pumla eller pomla i betydelsen julgranskula. (källa)
9. I Sverige häckar två underarter av järpe, bonasia i södra delen och griseonota i norra. Arten förekommer från Småland till Lappland, dock inte i fjällen. Den är talrikast i Norrlands skogstrakter. Järpen är den minsta arten av skogshöna i Sverige. (källa)
10. Knotten har världsvid utbredning. De finns i hela Sverige och kan bli väldigt talrika framförallt i Lappland. (källa)