Latinläroverk Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet latinläroverk

1. Skolan startade 1880 då Klara allmänna läroverk och Stockholms gymnasiums Riddarholmsavdelning slogs samman under namnet Högre latinläroverket å Norrmalm (Norra latinläroverket). Skolan namnändrades 1939 till Högre allmänna läroverket för gossar å Norrmalm. (källa)
2. Från tiden efter disputationen tog världspolitiken en allt större plats i Wigforss tankevärld. Några av de vänner, som han brevväxlade med, befann sig i Tyskland vid utbrottet av första världskriget, och därtill var den rasbiologiska forskningen och antisemitismen nya forskningsfält som han, påverkad av Bengt Lidforss, ville sätta sig in i. Efter att han låtit publicera verket Världskrig och världsfred (1–2, 1915) tog han upp språkstudierna igen, och undervisade. Åren 1908–1911 var Wigforss extra lärare vid Göteborgs realläroverk, 1911–1914 var han adjunkt vid Lunds högre allmänna läroverk, 1918–1946 lektor i modersmålet och tyska vid Göteborgs högre latinläroverk samt från 1918 ingående i konsistorium i Göteborgs stift. (källa)
3. Johan Bergman, som kom från en bondefamilj, blev filosofie doktor vid Uppsala universitet 1889 på en avhandling i latin. Han studerade även arkeologi i Grekland och Italien 1895–1896. År 1891 grundade han Djursholms samskola, vars rektor han var 1891–1892, för att därefter vara läroverkslärare i Vänersborg 1892–1896, Norrköping 1896–1901, samt lektor vid Stockholms högskola 1901–1919 och 1922–129. Åren 1908–1929 var han lärare vid Stockholms södra latinläroverk. Åren 1919–1923 var han professor i latin och klassisk arkeologi vid universitetet i Dorpat. Han fick professors namn i Sverige 1930. (källa)
4. Han var son till kyrkoherden Carl August Uddgren och Helena Fredrika Tigerschiöld och från 1900 till sin död gift med Anna Hofman-Uddgren. Uddgren växte upp med närheten till naturen och miljön i Göteborg och Bohuslän och havet som senare kom att påverka hans diktning och måleri. Efter studier vid Göteborgs latinläroverk 1871–1884 anställdes Uddgren vid svensk-norska konsulatet i Hull 1885 och var medarbetare i Eastern Morning News i Hull och telegrambyrån Central News i London 1886. Det var under sin tid vid telegrambyrån som han kom i kontakt med skalder och diktare, vilket resulterade att han själv började dikta och måla. Han blev medarbetare i Stockholms Dagblad 1887, redaktionssekreterare i Bohusläns Allehanda 1888–1889, medarbetare i Göteborgs Aftonblad 1889–1890, blev redaktör för Nyaste förposten i Göteborg 1891, i tidningar i Amsterdam och Chicago 1892, var tidningskorrespondent i Berlin 1892–1893, medarbetare i Svenska Telegrambyrån 1895–1896, i Göteborgs Aftonblad 1897–1898 och i Svenska Dagbladet 1899–1900. Han var medredaktör i Skandinaviska turisten 1902–1903, redaktör för teatertidningen Ridå 1906–1907 och för Figaro 1913. Han var därefter medarbetare i bland annat Stockholms Dagblad och Aftonbladet samt innehavare av Litteraturbyrån från 1917. (källa)
5. Efter studentexamen vid Södra Latinläroverket skrevs Tranströmer in vid Stockholms högskola, där han läste litteraturhistoria med poetik, och blev filosofie kandidat 1956. Dessutom tog han yrkesexamen som psykolog. Året efter examen anställdes han vid Psykotekniska institutet vid Stockholms högskola. 1958 gifte sig Tomas Tranströmer med Monica Bladh, och makarna bodde på Stigbergsgatan på Södermalm i Stockholm. (källa)
6. Johansson blev student i Uppsala 1885, filosofie kandidat 1889 och teologie kandidat 1898. Han prästvigdes 1902, utnämndes samma år till lektor i Nyköping och befordrades 1903 till rektor vid folkskollärarinneseminariet i Falun. Johansson blev 1912 tillförordnad och 1915 ordinarie rektor vid folkskoleseminariet i Linköping samt var 1924–1932 lektor vid Högre latinläroverket i Göteborg. Han blev rektor för Göteborgs prästgymnasium 1924. (källa)
7. Källmark blev student vid Högre latinläroverket i Göteborg 1902, avlade mediko-filosofisk examen 1903, blev medicine kandidat 1907, medicine licentiat 1912 och medicine doktor 1931, allt vid Uppsala universitet. Han var t.f. biträdande hospitalsläkare vid Uppsala hospital och asyl 1909–13, biträdande läkare där 1914–23, hospitalsläkare av första klass där 1924–30, överläkare vid Ulleråkers sjukhus (tidigare Uppsala hospital och asyl) från 1931. Han var läkare vid Uppsala läns sinnesslöanstalt Karlsro från 1924, vid Älby sinnesslöanstalt från 1929 och vid Föreningens för sinnesslöa barns vård arbetshem vid Rickomberga från 1930. (källa)
8. På tidigt 1700-tal började intresset växa för vetenskap och upptäckter. De Ostindiska kompanierna kom till, kompaniet i Sverige bildades 1731. Nyfikenheten väcktes för asiatisk konst och kultur samt aptit för utbyte med främmande länder. Linné skapade ett kategorissystem för växter och Jonas Alströmer införde potatisen i Sverige. I Göteborg, där man oftast "skrev fakturor i stället för poesi", bildades en 'Witterhets Klubb' av Johan Rosén, lektor i latinsk vältalighet och poesi vid stadens gymnasium, Latinläroverket sedermera Hvitfeldtska läroverket. Sällskapet ordnade föreläsningar och intresserade sig för "ekonomien, naturalhistorien, botaniken samt fäderneslandets och Göteborgs stads historia". Klubben omvandlades 1778 till "Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället" i Göteborg. (källa)
9. Anspach, som var son till köpman Max Anspach och Henrietta Loeb, avlade mogenhetsexamen vid latinläroverket i Siegburg 1893, studerade vid universitet i Bonn 1893–1897 och blev filosofie doktor där 1897 på avhandlingen Ein Beitrag zur Kenntnis der Einwirkung der Chloride des Phosphors auf substituierte Salicylsäuren. (källa)