Ledningsstolpe Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet ledningsstolpe

1. Tallen är mycket betydelsefull för ekonomierna i Estland, Finland och Sverige. Virke från tall kallas furu. Furu är fastare och hårdare än granvirke och är genom sin kådhalt mycket varaktig, särskilt tallens kärnved. Furuvirke förädlas till olika produkter, varav kan nämnas all slags inomhus-utomhusmöbler och konstruktion som lekplatser, lekredskapet och fasader. Även faner utan synlig kvist skärs av furu. Byggindustrier använder byggnadsvirke samt träfönster, dörrar, panel och lister av furu. I Sverige är timmer från tall den vanligaste råvaran för impregnerade trävaror, varav kan nämnas sliprar och ledningsstolpar. (källa)
2. 1905 förlades ett mindre impregneringsverk för slipers till Åsbro. Det flyttades då från Mariedamm, och tillhörde Statens Järnvägar. Anläggningen övertogs 1935 av Vattenfallsstyrelsen, som byggde ut 1935-36 för impregnering av ledningsstolpar (Åsbro gamla impregnering). En ny anläggning togs i bruk 1952 (Åsbro nya impregnering). Båda anläggningarna har orsakat förorening av marken. Mellan 1940-talet och 2008 var en vapenfri värnpliktsutbildning förlagd i Åsbro. Anläggningen fungerar nu som kursgård för YH-utbildning i t.ex. Anläggningsmontör – storkraftsnätet. (källa)
3. Skeppet började konserveras redan då skrovdelarna hade tagits upp 1933. Detta utfördes enligt dåtida instruktioner med glycerin, rå och kokt linolja samt terpentin. Av någon anledning slutfördes inte konserveringen av skeppets alla vattendränkta delar på 1930-talet, och skeppets detaljer har därefter förvarats i inte helt ändamålsenliga magasin. År 1985 visade en rapport att mögel förekom i det skjul vid Lilla Bommen där skeppet förvarades. I samband med flytt av föremålen kom konserveringsplanerna igång igen, men nu hade förutsättningarna ändrats. De ursprungligen våta plankorna hade med tiden torkat, krympt och förlorat sin ursprungliga form. Varningstexter från 1930-talet på föremålen informerade om att impregnering med antimögelmedlet pentaklorfenol hade utförts. Detta träskyddsmedel användes då bland annat till impregnering av ledningsstolpar, men avger dioxiner vid upphettning och är förbjudet i Sverige sedan 1979. I samarbete med konservatorer i Danmark valdes slutligen en metod att konservera med karnaubavax och paraffin. Med hjälp av varmluftspistol och skyddsutrustning arbetades vax och paraffin in i träet. Resultatet blev en blank dammavstötande yta, med motsvarande hårdhet som polyetylenglykol (PEG), vilket under senare decennier normalt använts vid konservering av våta trädetaljer. Efter att ha börjat om från början med konservering med nya vax-paraffin metoden avslutades arbetet under hösten 1995, i samband med att skeppet ställdes ut på Göteborgs Stadsmuseum. (källa)