Legionärssjuka Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet legionärssjuka

1. Legionärssjuka är en form av lunginflammation som orsakas av bakterier tillhörande släktet Legionella. Sjukdomen, liksom bakteriesläktet, har fått sitt namn av att det första utbrottet av legionärssjuka skedde i samband med ett konvent arrangerat av American Legion, en organisation för amerikanska krigsveteraner, i Philadelphia 1976. Ett flertal människor blev då sjuka och dog. Man lyckades efter ett tag isolera bakterien som låg bakom sjukdomsutbrottet, en dittills okänd bakterie som man gav namnet Legionella pneumophila. Man upptäckte sedan att Legionella är ett helt släkte av bakterier där flera kan ge sjukdom hos människor, men L pneumophila står för den absoluta majoriteten av sjukdomsfall. En anledning till att man inte känt till bakterien tidigare kan vara att den är relativt svårodlad. Legionellabakterier finns normalt i vattensamlingar, såsom dammar och sjöar, men kan också växa i vattentankar och vattenledningar. De är relativt motståndskraftiga bakterier, eftersom de har en förmåga att ta sig in i levande celler och leva inuti dem. Detta är en förmåga som de både använder när de infekterar människor (bakterien tar sig då in i, och lever inuti, vita blodkroppar), men de kan också ta sig in i exempelvis amöbor, och på så sätt överleva miljöer de inte klarat sig i annars.
2. Legionella är en relativt vanlig bakterie, och sannolikt utsätts de flesta för den, men i regel krävs det någon form av nedsättning av kroppens immunförsvar för att man faktiskt ska bli sjuk i legionärssjuka. I Sverige inträffar 50-80 fall per år, varav cirka hälften smittats utomlands. Legionärssjuka är en anmälningspliktig sjukdom.
3. Patienter med legionärssjuka har oftast feber, frossa och hosta, som kan vara torr eller slemproducerande. Vissa patienter har också muskelvärk, huvudvärk, trötthet, aptitlöshet, förlust av koordination (ataxi), och ibland diarré och kräkningar. Sjukdomsförloppet kan vara mycket svårt, och trots modern intensivvård förekommer en inte försumbar dödlighet. Legionella behandlas med antibiotika, närmare bestämt kinoloner eller makrolider. Diagnosen ställs på symptomen i kombination med antigenpåvisning i urin och bakterieodling samt PCR.
4. Folkhälsomyndigheten - Legionärssjuka. (källa)