Lekmannarepresentant Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet lekmannarepresentant

1. Missionsstiftet och dess medlemsförsamlingar bildar en självständig kyrklig struktur. Stiftet leds av en biskop, som väljs av församlingarnas representanter och stiftets prästkollegium. I beslutsfattandet deltar förutom biskopen också stiftets olika organ, konsistoriet, stiftsrådet och stiftsmötet, som består av församlingarnas lekmannarepresentanter och pastorer. För församlingarnas ekonomi ansvarar bakgrundsorganisationerna. De är understödande medlemmar i Missionsstiftet och fungerar även som arbetsgivare för stiftets pastorer. Dessa bakgrundsorganisationer är Finska Lutherstiftelsen, Lapin luterilainen jumalanpalvelusyhdistys rf., Rauman luterilainen jumalanpalvelusyhdistys och Vakka-Suomen luterilainen jumalanpalvelusyhdistys. (källa)
2. Han verkade för folkupplysning genom föreläsningar i folkhögskola och arbetarinstitut samt vid sommarkurserna vid universitetet. Vid 1893 och 1898 års kyrkomöten var han en av lekmannarepresentanterna för Lunds stift. Han var också landstingsman 1895–1909 och kallades 1897 till ledamot av kommittén för jubileumsfondens användning. År 1880 blev Ribbing ledamot av Fysiografiska sällskapet i Lund. Han blev juris hedersdoktor i Glasgow (1901) och teologie hedersdoktor i Lund (1918). (källa)
3. Persson var tidigt politiskt engagerad och kom att tillhöra Bondeförbundets främsta företrädare i sin generation, tillsammans med Gunnar Hedlund, Gustaf Jonnergård och Sam B. Norup. Han tillhörde riksdagens första kammare (invald i Malmöhus läns valkrets) och var ledamot av Malmöhus läns landsting 1939-1958. I riksdagen hade han namnet "Persson i Skabersjö" och var allmänt känd under namnet Skabersjö. Han var partiets representant i 1946 års skolkommission, där han klart tog ställning för den nioklassiga kommunala enhetsskolan. År 1947 blev han lekmannarepresentant i skolöverstyrelsen. När koalitionsregeringen med socialdemokraterna bildades 1951 kom Persson att bekläda posten som statsråd och chef för ecklesiastikdepartementet. Som statsråd med ansvar för kulturfrågorna ville han slå vakt om den gamla allmogekulturens bevarande och var inte okritisk mot en ohejdad urbanisering av det svenska samhället. (källa)
4. Efter att ha brutit med statsförvaltningen beslutade biskoparna den 20 juli 1942 att utse en tillfällig kyrkoledning, oberoende av de tyska ockupanterna och deras norska samarbetspartner Nasjonal Samling (NS). Eivind Berggrav, biskop i Oslo och preses i biskopsmötet, blev tillsammans med biskop Henrik av Hamar, ytterligare en biskop och tre lekmannarepresentanter den första tillfälliga kyrkoledningen, men gruppens sammansättning kom att förändras över tiden i takt med att ledamöterna förvisades eller fängslades av nazisterna. Från maj 1943 övergick kyrkoledningen därför till att vara en underjordisk motståndsorganisation. Biskop Henrik med familj blev så småningom förvisad från Hamar stift, och återkom till ämbetet och biskopsgården först 12 maj 1945 efter krigsslutet. (källa)