Lektorskompetens Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder lektorskompetens, varianter, uttal och böjningar av lektorskompetens

Lektorskompetens synonym, annat ord för lektorskompetens, vad betyder lektorskompetens, förklaring, uttal och böjningar av lektorskompetens.

Vad betyder och hur uttalas lektorskompetens

Lektorskompetens uttalas lekt|ors|kom|pet|ens och är ett substantiv.

Ordformer av lektorskompetens

Singular

lektorskompetens
obestämd grundform
lektorskompetens
obestämd genitiv
lektorskompetensen
bestämd grundform
lektorskompetensens
bestämd genitiv

Plural

lektorskompetenser
obestämd grundform
lektorskompetensers
obestämd genitiv
lektorskompetenserna
bestämd grundform
lektorskompetensernas
bestämd genitiv

Lektorskompetens är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet lektorskompetens

  1. Benzow disputerade för lektorskompetens i Lund 1914 med avhandlingen Om religionens etiska grundval. År 1924 blev han lektor vid realläroverket i Göteborg. Benzow var sakkunnig i flera skolkommittéer. Han invaldes som ledamot av Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg 1938. (källa)
  2. Teodor Nyström var son till förste bataljonsläkaren Herman Theodor Nyström. Efter mogenhetsexamen i Kristianstad 1900 studerade han vid Lunds universitet, avlade teoretisk-teologisk examen 1906 och teologisk licentiatexamen 1909 samt disputerade för lektorskompetens 1911. Efter flera lärarförordnanden på olika håll var han 1909–1913 föreståndare för Eslövs högre samskola och 1913–1930 adjunkt vid Högre allmänna läroverket för gossar i Malmö. 1918 grundade han Nyströmska flickläroverket i Malmö, vars ägare och rektor han var till 1930, då det lades ned. 1930 blev han lektor vid Visby högre allmänna läroverk och 1935 vid Karolinska läroverket i Örebro. Som lektor i Visby var han ledamot av domkapitlet och tjänstgjorde sedan han blivit prästvigd som biträdande stiftsadjunkt. Bland Nyströms skrifter märks Studier över Johannes Chrysostomi etik (disputationsavhandling, 1911), Den tetiska teologiens uppgift (1913) samt läroboken Grundlinjer till undervisningen i Israels historia. 1. Profetismen (1916, 2:a upplagan 1920). Nyström var känd som populärvetenskaplig föreläsare, sångare och vältalare. (källa)
  3. Efter mogenhetsexamen i Örebro 1883 blev Norberg student vid Uppsala universitet, teologie kandidat 1890 och prästvigd samma år. Efter ett par år som lärare vid Beskowska skolan i Stockholm blev han 1893 lektor i Härnösand och prebendekyrkoherde i Häggdånger. Norberg blev 1898 lektor i Strängnäs och kyrkoherde i Överselö samt var 1902–1938 domprost i Strängnäs. Han var domkapitlets vice ordförande och fungerade långa perioder som stiftets ledare på grund av biskop Ullmans höga ålder. År 1927 erhöll Norberg första förslagsrummet till posten som biskop i Strängnäs stift. Han var 1908–1934 ledamot av kyrkomötet och 1926–1932 ordförande i Prästerskapets änke- och pupillkassa. Norberg var 1901–1922 stadsfullmäktig i Strängnäs och 1919–1926 ledamot av Södermanlands läns landsting. Sin lektorskompetens förvärvade han genom avhandlingen Svenska kyrkans mission vid Delaware (1893). Dessutom författade han prästmötesavhandlingen Församlingsdiakoni och församlingsdiakonat (1903) och en levnadsteckning över sin svärfar Axel Rappe (1922). Norberg blev ledamot av Nordstjärneorden 1905 och kommendör av andra klassen av samma orden 1926. (källa)
  4. Nylund blev filosofie kandidat i Uppsala 1899 och filosofie licentiat 1911. Han avlade folkskollärarexamen 1906, organist- och kyrkosångarexamen 1906 och disputerade för lektorskompetens 1917. Han var extra lärare i Falun 1903–05, vikarierande lektor 1906–09, adjunkt i Mariestad 1908, i Södertälje 1912 och rektor vid högre allmänna läroverket i Eskilstuna 1915–41, ordförande i lokalstyrelsen 1934–41 och lektor i Gävle 1925–41. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.