Licentiatavhandling Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet licentiatavhandling

1. En avhandling är ett lärt arbete avsett att framläggas vid en offentlig disputation. Akademiska avhandlingar är licentiatavhandlingar och doktorsavhandlingar, som båda räknas som vetenskaplig publicering. I samband med prästmöten kan prästmötesavhandling ventileras. En numera mindre vanlig benämning på akademisk avhandling eller doktorsavhandling är dissertation. (källa)
2. Det första världskriget och Karlfeldts diktning, som är ett kapitel ur Palmlunds licentiatavhandling, publicerades 1980 av Karlfeldt-Samfundet. (källa)
3. Svantesson flyttade till Örebro 1987 för att studera företagsekonomi vid Örebro universitet i tre och ett halvt år. Hon studerade senare även nationalekonomi vid Uppsala universitet. Hon blev därefter doktorand i nationalekonomi vid Örebro universitet och avlade ekonomie licentiatexamen 2006. Svantessons licentiatavhandling handlade om nyanlända invandrares första år i Sverige. Tillsammans med Telias vd Johan Dennelind utsågs hon till "Årets alumn" vid Örebro universitet 2016. (källa)
4. I juni 1762 försvarade han sin botaniska licentiatavhandling Nectaria Florum inför professor Linné. Ämnet var förekomsten av honungskörtlar i blommor, vilka sorter det finns och hur de fungerar. Det var den första detaljerade redogörelsen i ämnet och gav exempel på blommor med skiftande sorters honungskörtlar eller nektaria. Carl von Linné lät år 1763 publicera uppsatsen i volym VI av Amoenitates Academicae ('akademiska förlustelser'). År 1778 gav doktor Hall ut sin egen svenska översättning av detta pionjärverk "om blomstrens honings-hus". (källa)
5. Sven-Eric Liedman undervisades av Gunnar Aspelin och skrev sin licentiatavhandling (om Eduard von Hartmann) i filosofi, men övergick till att doktorera i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet 1966. Han var professor i detta ämne vid Göteborgs universitet 1979–2006. (källa)
6. Till Küntzels stora intressen hörde författaren Axel Wallengren (Falstaff, fakir), vilken varit föremål för hans licentiatavhandling. Han redigerade och skrev ett utförligt förord till Wallengrens Samlade skrifter (utgivna i 5 band 1923-1924) och låg också bakom urvalsvolymerna Falstaff Fakirs bästa (1940), Falstaff Fakir i fickformat (1949) och Falstaff Fakirs vitterlek (1956 samt många senare upplagor). Han medverkade även i arbetet med manuset till fakiren-filmatiseringen Ett svårskött pastorat 1958, var med och bildade Fakirensällskapet 1982 och blev dess förste hedersledamot. (källa)
7. Startskottet till ramfaktorteorins utbredning inom skolforskningen är ett par böcker från 1967 och 1968. Dels Dahllöfs Skoldifferentiering och undervisningsförlopp (Dahllöf 1967), och dels Ulf P. Lundgrens och Jari Bengtsson licentiatavhandling från 1968, i vilken ramfaktorteorin också nämns (om än bara sekundärt). Under 1970-talet och framåt publicerades ett flertal arbeten där ramfaktorteorin utgör en bärande del, som teori, tankeverktyg eller forskningsansats, beroende på hur man ser det. Den kom också att från slutet av 1970-talet, av Ulf P. Lundgren med flera, att utvecklas till en mer övergripande forskningsinriktning under samlingsbegreppet "läroplansteori". 1997 anordnades symposiet "På återbesök i ramfaktorteorin", där bland andra Dahllöf och Ulf P. Lundgren medverkade. (källa)
8. Figuren har från första början tolkats som en ställföreträdare för Karlfeldt själv. Andra inspirationskällor var Carl Michael Bellmans persongalleri och romanerna Joseph Andrews och Tom Jones av Henry Fielding, en författare som hade varit ämne för Karlfeldts licentiatavhandling. Enligt Karlfeldts vän August Forssell är namnet Fridolin hämtat från litteraturen och Karlfeldt valde det endast för att han tyckte att det klingade bra. (källa)
9. Ellen Key och det skönas värld. Estetiska, konstpedagogiska och religiösa utvecklingslinjer. Åbo 2002, Åbo Akademi. Otryckt licentiatavhandling. (källa)
10. Även om Olrogs studietid till stor del bestod av visdiktande och uppträdanden visade han upp mycket goda studieresultat. Han avlade en filosofie kandidatexamen i nordiska språk, klassisk fornkunskap samt historia 1942. Därefter avlade han två år senare, 1944, filosofisk ämbetsexamen i litteraturhistoria. Slutligen avlade han filosofie licentiatexamen i etnologi 1951 med sin Studier i folkets visor. Efter detta arbetade Olrog som biträdande lärare i folklivsforskning vid Uppsala universitet 1952–1959. Hans licentiatavhandling och andra vetenskapliga undersökningar utgavs 2011 av Svenskt visarkiv under titeln Studier i folkets visor. (källa)