Ligapojke Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet ligapojke

1. Första svaret på Strindbergs artiklar kom i Karlstads-Tidningen där Mauritz Hellberg skrev att Strindbergs angrepp berodde på avundsjuka. Nästa svar kom från litteraturkritikern Fredrik Böök som skrev att en Strindbergsstaty borde avbilda en man "som tänker med inälvorna och vrider sig i sina kval". Hedin skrev "Likt schakalen föredrar han lik, men går även på levande, om de icke bitas. Ja, det är synd om honom! Man går förbi hans bostad här i Stockholm med känslan av att passera ett sorgehus, där båren redan står bäddad." På Strindbergs sida ställde sig kulturpersonligheter som Bengt Lidforss, Hans Larsson, John Landquist och Erik Hedén - de flesta av dem som försvarade honom hade anknytning till socialdemokratin och skrev i rörelsens tidningar, men inte alla: Landquist, som var en av de första som insåg stridens principiella betydelse, var liberal voluntarist. På Heidenstams och Hedins sida framträdde främst Fredrik Böök och Per Hallström, statsvetaren och högerriksdagsmannen Rudolf Kjellén hävdade i två artiklar att "ligapojken" Strindberg stod för det förkrympta och avundsamma och att han "mot sitt eget folks själ begår den synd för vilken ingen förlåtelse gives" medan Hedin var en "riddarpojke" i förbund med det djärva och nyskapande i nationen och i det nya århundradet. Denna typ av tolkningar pekade direkt fram mot Bondetåget 1914. (källa)
2. Byggnaden låg mellan Södra Hamngatan och Drottninggatan, och komplexet var planerat att växa fram till Östra Hamngatan. Upphovsmän var konsul Gustaf Bolander, disponent George Douglas Kennedy samt grosshandlare Christian Röhss. För ändamålet hade de tre bildat Aktiebolaget Göteborgs arkader, den 14 december 1897. Ändamålet anges till: att förvärfva fastigheter i Göteborg samt genom uthyrning, försäljning eller på annat sätt göra bolagets egendom inkomstbringande. Fastigheterna på tomten 1:11 Arkaden förvärvades, och bland andra det "Denninghoffska huset" revs, endast 16 år gammalt. Att rivningarna störde omgivningen, avslöjas bland annat i en insändare i Göteborgs Aftonblad den 29 augusti 1898. Signaturen "Daglig trafikant," skrev: Till den det vederbör göres härmed en höflig fråga: Huru länge skall Drottninggatan midtför Arkadernas nybyggnad sakna belysning? Så eländig som gatan är riskerar ju trafikanterna att bryta benen af sig. För öfrigt, hvilket präktigt tillhåll är inte denna del af gatan i mörkret för ligapojkar och med liktydiga individer. (källa)
3. År 1896 tillsattes den så kallade Tvångsuppfostringskommittén som tog upp frågan angående hur barn och ungdomar bör straffas för begångna brott. Vid slutet av 1800-talet och vid sekelskiftet uppstod en debatt rörande problemet med de så kallade "ligapojkarna" vilka var unga män ur arbetarklassen. Samhället ville ta fram åtgärder för denna grupp med vanartade ungdomar. Debattens slutsats blev därför att man började införa kommunala barnavårdsnämnder som skulle omhänderta barn och ungdomar som ansågs problematiska, istället för att skicka barnen och ungdomarna till uppfostringsanstalter. I samband med att Tvångsuppfostringskommittén tillsattes påbörjades även en diskussion gällande hur barn och ungdomar bör straffas för brottsliga handlingar. En slutsats, presenterad av Tvångsuppfostringskommittén år 1898, var att barn över 15 år som utfört någon kriminell handling borde straffas medan de som var yngre istället borde behandlas. Under 1800-talet började nationalismen att växa fram i Sverige. Detta resulterade i att man började skilja på grupper i samhället baserat på personens nationalitet eller etnicitet. Samtidigt som individer grupperades baserat på ens nationalitet började även gruppering ske på sexuell läggning. Kategorier som "heterosexuell" och"homosexuell" började att skapas vid sekelskiftet. Samtidigt som dessa benämningar och kategorier växte fram i Sverige genomgick både Europa och Nordamerika en omfattande urbanisering och industrialisering. Människor drog sig till städerna där det fanns fler och bättre betalda arbeten. Barn och ungdomar började att i ökad utsträckning gå i skola, trots det fortsatte barnarbete vara ett stort samhällsproblem. Ungdomsupploppen fortsatte att förekomma även under 1800-talets slut samt under 1900-talets första decennier. Dessa ungdomsupplopp utfördes av "ligor" och "ligapojkar" som skaffade inkomster genom småjobb efter skolan och umgicks högljutt på gatorna. Medel- och överklassen i samhället började anse att dessa ungdomars beteende innebar ett större samhällsproblem. Man ansåg att ungdomarna störde och betraktades som ett stort socialt problem. Dessa problem började att kallas "ungdomsproblem". Hotbilder på dessa ungdomar, baserat på stereotyper, växte fram av. Eftersom en ny kategori i samhället växte fram, problematiska ungdomar, skapades ett nytt samhällsproblem. Sedan 1800-talets mitt har det skapats så kallade arbetar- och bildningsföreningar, där städernas vuxna arbetare kunde studera. Verksamheterna leddes oftast av liberalt sinnade personer från medelklassen. Vid sekelskiftet mellan 1800- och 1900-talet började dessa verksamheter även att finnas för ungdomar som ville studera vidare. Scoutrörelsen var ännu ett försök att uppfostra kommande generation i Sverige. Dessa rörelser växte fram. (källa)