Liggtimmer Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet liggtimmer

1. Loftbyggnaden är uppförd av liggtimmer i två våningar med utkragad övervåning under spåntäckt sadeltak. På västfasaden finns ett utbyggt avträde. Östfasaden har utvändigt en inklädd spiraltrappa. Timmermansarbetet är av mycket hög klass, bland annat utfördes sexkantiga knutskallar. Övervåningens fasader är spånklädda och hela byggnaden ärödfärgad i falu rödfärg. Under byggnaden finns en stenkällare med två kryssvälvda rum, vilka nås genom en sadeltäckt svale av putsad och vitkalkad sten. Källaren på Ornässtugan är en av de äldsta profana medeltidskällare som finns bevarade i Dalarna. (källa)
2. Kyrkobyggnaden har en stomme av liggtimmer och består av ett nästan kvadratiskt långhus med rakt avslutat kor i öster. I söder finns ett vapenhus med huvudingång och i norr en sakristia. Kyrkorummet har ett flackt tunnvalv av trä. Kyrkans timmerkonstruktion är till största del ursprunglig. (källa)
3. Kyrkan är byggd i liggtimmer med släta knutar och gavelrösten av liggande panel. Kyrkans fönster är inte ursprungliga utan tillkomna på 1700-talet. Spår efter de ursprungliga fönstren kan ses i fasaden. Dessa var placerade högre upp och mycket mindre än de nuvarande. På korets södra sida finns ett hagioskop, det vill säga en urtagning mellan två stockar med en skjutlucka genom vars öppning människor som av katolska kyrkan utstängts från att ta nattvarden kunde åhöra mässan och förrätta bön med blicken mot altaret. Kyrkogården omgärdas av en bogårdsmur i gråsten. Entrén till kyrkogården består av en stiglucka från 1700-talet. (källa)
4. Kyrkan har en stomme av liggtimmer och står på en gråstensgrund. Byggnaden är orienterad i öst-västlig riktning och består av ett rektangulärt långhus med kyrktorn i väster. I norr finns en vidbyggd sakristia och i söder ett vidbyggt vapenhus. Långhuset har kopparklätt mansardtak som är valmat vid östra änden. Kyrktornets tak är belagt med kopparplåt. Ytterväggarna är klädda med stående träpanel. (källa)
5. Engersgården är ett långsträckt bostadshus i två och ett halvt plan av trä med sockel av putsad sten. Stommen utgörs av liggtimmer klädd med ljust ockragul locklistpanel. Detaljer som fönster, knutlådor, takfotlister med mera är vitmålade. Entrén mot gården består av en betongtrappa och vita parspegeldörrar. Två par kopplade släta och vitmålade kolonner bär upp en balkong med träräcke av dels träspeglar och dels svarvade balustrar. Byggnaden har skiffertäckt mansardtak med valmade gavelspetsar, ovanför balkongen finns en "frontespis" (egentligen en bred takkupa med två fönster) med klassicerande gavelmotiv med pilastrar i hörnen. På vardera sidan sitter mindre takkupor, långsidan mot gatan har en i mitten placerad takkupa, sydvästra kortsidan har en sidoentré och en mindre balkong. (källa)
6. Ekebys huvudbyggnad bär prägeln av en karolinsk sätesgård med tessinska drag från 1600-talet. Det var dock förmodligen inte Tessin som ritade Ekebyhov. Möjligen kan den från Sydtyskland invandrade arkitekten Johan Tobias Albinus ha svarat för ritningarna. Denne inspekterade både Ekebyhov och det Wrangelska husbygget i Södertälje vid en båtfärd hösten 1675, enligt kamreren Reiniers journal i Riksarkivet. Husets planmått är 40 x 13,5 meter. Från söder leder en gammal stentrappa upp till husets grusade förgård. Gesimser i tandsnitt och den frontonkrönta mittrisaliten med pilaster och balusterdockor samt dubbeltrappan till bottenvåningen ger hela kompositionen ett slottsmässigt intryck. Mot norr upprepas husets stilelement, dock i något förenklad form. Mycket verkningsfull är färgsättningen med fasadpanelen i mörkgul kulör, vita lister och pilaster samt mörkröda fönstersnickerier. Yttertakets kopparplåt tillkom under 1950-talet och förnyades i början av 2000-talet. Innan dess var taket täckt av svartmålad järnplåt och ännu tidigare av takspån, som byttes ut under en större renovering 1832. Stommen är tillverkad av liggtimmer och klädd med stående träpanel. Huset är källarlöst och står på en hög naturstenssockel. (källa)
7. Norr om huvudbyggnaden återfinns ekonomibyggnaden från 1700-talets slut eller 1800-talets början. Byggnaden är uppförd i liggtimmer och stående bräder samt målad i falu rödfärg. Intill ekonomibyggnader står ett spannmålsmagasin från 1800-talets mitt, även det uppförd av timmer och bräder och målad i falu rödfärg. Bland övriga byggnader som samtliga är skyddade som byggnadsminne, märks en materialbod, dagkarlsbostäder, badhus, stall, våghus och arrendatorbostad. (källa)
8. Corps de logi flankeras av två fristående flygelbyggnader i en våning med fronton åt båda sidor. Det rör sig om två putsade trähus vars ursprungliga fasader bestod av rödmålat liggtimmer. Direkt nordost om huvudbyggnaden märks gårdens vitputsade stenmagasin från 1792. Gårdens talrika ekonomi- och bostadsbyggnader ligger huvudsakligen väster om huvudbebyggelsen och nära Loån. Området var skogsparken Djurgården där rester av anlagda promenadstigar finns kvar än idag. (källa)
9. Gården hade sexdelad plan, stomme av liggtimmer och en källare med murade tegelvalv. Huvudbyggnaden revs 1936 och idag finns bara den rasade källargrunden var. Till Edeby hörde flera ekonomibyggnader, varav två är bevarade. Den ena är en knuttimrat parloge från 1786 som står nära torpet Ängsstugan vid Vällingevägen, den andra står vid den gamla bruksvägen som ledde ner till Edeby. Båda används numera av Stockholm Vatten som äger och brukar marken. Idag påminner Edeby holme i Bornsjön om den tidigare gården. (källa)