Limträ Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet limträ

1. Limträ består vanligtvis av 45 mm tjocka lameller av konstruktionsvirke som limmas samman. På detta sätt är det möjligt att tillverka större limträelement än det går att såga konstruktionsvirke. Limträ är också starkare än konstruktionsvirke. Konstruktionsvirkets hållfasthet begränsas av defekter, exempelvis kvistar, i ett visst snitt. Då limträ består av flera lameller minskar sannolikheten att flera defekter finns koncentrerade i samma snitt. Limträ är även starkare än stål i förhållande till egenvikten.
2. Limträ användes antagligen första gången vid uppförandet av "The Union Hall" i King Edward College i Southampton 1860. Men det började användas i stor skala först i början av 1900-talet då man började tillämpa Hetzer-bindersystemet för limmade träkonstruktioner. Sedan 1920-talet används limträ i Sverige. Idag produceras ungefär 30 000 kubikmeter limträ i Sverige varje år.
3. Byggindustrin är ett stort användningsområde för limträ till konstruktionselement i byggnader, till exempel pelare, balkar och takstolar. Limträ har även fördelen mot andra konstruktionsmaterial att det kan tillverkas som krökta element. Ett annat och nytt användningsområde är träbroar i limträ.
4. Limträ tillverkas genom att virket först torkas med en efterföljande kvalitetssortering. I Sverige är gran det vanligaste träslaget. Ibland tillverkas limträ med lameller av samma hållfasthet men det är vanligare att starkare virke används till de yttre delarna som får större belastning enligt samma princip som en I-balk i stål. Virket fingerskarvas därefter till lameller och kapas i samma längd som det slutliga limträelementet. Därefter hyvlas lamellernas flatsidor och bestryks med lim. Lamellerna placeras bredvid varandra och limmas med värme under stort tryck. Efter att limfogarna härdat tas presstrycket bort och en limträbalk har tillverkats.
5. Brandtåligheten för limträ är en fördel gentemot flera andra konstruktionsmaterial. Efter en brand har en limträkonstruktion ofta större delen av sin styrka kvar medan konstruktioner i betong eller stål ofta har starkt nedsatt bärighet och deformationer.
6. Limträ har samma anisotropa egenskaper som vanligt virke. Hållfastheten sjunker både med ökad fuktkvot och med ökad belastningstid.
7. Virke har inhomogena egenskaper vilket betyder att egenskaperna varierar inom och mellan olika element. Exempel på defekter där egenskaperna varierar är kvistar och fingerskarvar. En kvist på en bräda gör att ådringen viker av. Detta gör att om det finns en dragbelastning vinkelrätt fibrerna just vid kvisten finns en stor risk att brädan går sönder eftersom trä har mycket dålig bärighet vinkelrätt fibrerna. Jämför vedhuggning där man med relativ lätthet kan sära på fibrerna om man hugger parallellt fibrerna, men inte vinkelrätt fibrerna. Genom att limträ är uppbyggt av många olika lameller av virke ökar spridningen av defekter och därför är limträ ett mindre inhomogent material än konstruktionsvirke. Detta gör att limträ vid dimensionering antas ha högre hållfasthetsparametrar än konstruktionsvirke.
8. I Sverige tillverkas limträ normalt i hållfasthetsklassen GL30c om det har mer än fyra lameller och GL30h om det har färre.
9. I SS-EN 14080, standarden för limträ och limmat konstruktionsvirke, finns klasserna GL20h/c, GL22h/c, GL24h/c, GL26h/c, GL28h/c och GL32h/c. Där numren står för respektive karaktäristiska hållfasthetsvärden i MPa för böjning parallellt fibrerna, h står för homogeneous och c för combined.
10. Vanligtvis tillverkas limträ av 45 mm tjocka lameller. Men för krökta element kan lamelltjockleken behöva minskas och detta blir betydligt dyrare. (källa)