Vad betyder och hur uttalas litografera
Litografera uttalas lito|graf|era -de.
Ordformer och varianter av litografera
Aktiv
- litografera
- infinitiv
- litograferar
- presens
- litograferade
- preteritum
- litograferat
- supinum
- litograferande
- presens particip
- litografera
- imperativ
Passiv
- litograferas
- infinitiv
- litograferas
- presens
- litograferades
- preteritum
- litograferats
- supinum
Perfekt particip
- litograferad en
- ~ + subst.
- litograferat ett
- ~ + subst.
- litograferade den/det/de
- ~ + subst.
Litografera är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet litografera
Han vistades i Sverige 1835 och 1845 samt 1849 och följande år, då han för bröderna Albert och Filip Bonniers räkning målade av sevärda platser i Sverige. Målningarna litograferades sedan av Alexander Nay och utgavs häftesvis 1850-1856 i verket Sverige framstäldt i taflor. Bokverket blev en betydande bokhandelsframgång för bröderna Bonniers och upptog även någon enstaka bild av svenska konstnärer, bland annat medverkade Joseph Magnus Stäck. Kiærskou valdes in som medlem i Svenska konstakademin 1845. är representerad vid bland annat Nationalmuseum i Stockholm.
Museet har ett arbetsstipendium för konstnärer, och tar även emot gästande konstnärer som vill litografera och trycka. 2013 döptes arbetsstipendiet om till Cecilia Frisendahls litografistipendium med anledning av Cecilia Frisendahl 90-årsdag.
Men av betydligt större konstnärligt värde blev de litografier som han utförde efter teckningar gjorda av honom själv och av hans bror Johan August Anckarsvärd samt av Carl Johan Fahlcrantz under gemensamma studieresor i olika delar av Sverige och Norge, däribland Gotland. Ett resultat av dessa resor blev två stora planschverk där han i båda fallen själv gjort gravyrerna. Det ena var Visby ruiner, Sveriges märkvärdigaste ruiner (1828–1829) illustrerat med hans egna litografier och det andra verket var Svenska och norska utsikter (1830-1837) av honom litograferade efter original av Carl Johan Fahlcrantz, brodern Johan August Anckarsvärd och honom själv.
