Livrustkammare Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet livrustkammare

1. Livrustkammaren är ett svenskt statligt historiskt museum, sedan 1978 inrymt i Kungliga slottet i Stockholm. Museet förvaltar en stor samling av föremål med anknytning till de olika kungliga dynastierna i Sveriges historia, ett kulturarv som berättar om kungahusets roll i den historiska utvecklingen genom århundradena. (källa)
2. När Tureholms slott åter byggdes upp under 1730- och 40-talen inreddes ett särskilt rum till rustkammare. Samlingen utökades genom åren då flera generationer ur familjen Bielke i rustkammaren förvarade vapen och verktyg för dagligt bruk. I rustkammaren samlade man också vapen mm. som blivit viktiga minnesföremål för släkten. Rummet där rustkammaren förvarades låg i bottenvåningen av slottet och kallades "Skrif-kammaren". År 1915 inköptes till Livrustkammaren den fasta inredningen och möbler, målningar, samtliga vapen och andra föremål som hörde till rustkammaren. Redan år 1877 hade en del av vapensamlingen överförts i Livrustkammarens ägo, nu tillkom ytterligare nästan 500 föremål. Idag kan man i Livrustkammaren se rummet med ekpanel på väggarna och alla föremålen: porträtt, skrivbord och skrivstol, skjutvapen, värjor och svärd och verktyg. (källa)
3. I Kronans ägo blev Makalös först sädesmagasin, sedan arsenal och livrustkammare under mer än etthundra år. Som arsenal var byggnaden förvaringsutrymme för artilleripjäser, artillerimateriel och vapen. Som livrustkammare var byggnaden det svenska kungahusets förråd av dräkter, rustningar och vapen. Delar av samlingarna flyttades på 1660-talet till Drottning Kristinas lusthus vid Kungsträdgården och på 1690-talet flyttades dessa föremål och resterande föremål från slottet till palatset Makalös, som därigenom fick namnet Arsenalen. Samlingarna kom därefter att flyttas runt mellan olika platser, bland andra Fredrikshovs slott och Arvfurstens palats. (källa)
4. Brunzell har under sin karriär haft flera visningar, till exempel på galleri Doktor Glas i Stockholm vid utställningen "Kläder i konsten och kläder som konst", vid Nordiska museets utställning "Drömmen om bilen" 1997, vid Konsthantverkarnas 25-årsjubileum på Waldemarsudde 1995, och på Stockholms slott 2005. Under mitten av 1990-talet hade Livrustkammaren programverksamheten "Vår roliga historia" som bland annat innehöll evenemang i Kungsträdgården. Brunzell fick i uppdrag att stå för Livrustkammarens scenprogram med mannekänguppvisningar. (källa)
5. Flertalet av hans bevarade arbeten är gåvor till inflytelserika personer. Han signerar nästan alltid med sitt fulla namn, initialer eller monogram, men även de ej signerade arbetena är lätt igenkännliga, då han endast obetydligt varierade sina dekorationsmotiv. Som yngre använde han raderingsmaner, senare, säkert från och med 1658, högetsning, och uppnådde mot slutet av sitt liv verklig skicklighet i konsten. Förutom genom egna arbeten bidrog Kohl även verksamt till vapentillverkningens utveckling. Som ledare bidrog han till höjande av vapentillverkningen, särskilt vid Wira bruk. Som rustmästare bidrog Kohl med stor förtjänst till att rädda de historiska samlingarna från tidigare vanvård. Han ordnade de erövrade fanorna och räddade dem från att alldeles förfaras. Han samlade ihop och ställde i ordning de gamla rustningarna och satte upp dem på hästar. Dessa är desamma som ännu används i Livrustkammaren. (källa)
6. 1639 inreddes en ny rustkammare på Stockholms slott för drottning Kristinas räkning. Denna var åtskild från hennes fars, Gustav II Adolfs, personliga livrustkammare, även den belägen på slottet. Vid inventeringen 1654 inventerades de båda samlingarna vad för sig. (källa)
7. Dän Swänska Theatrens verksamhet i Stockholm invigdes troligen i Lejonkulan på Karl XI:s födelsedag den 25 november 1686. Sällskapets medlemmar bestod av studenter, som inte uppfattade sig som yrkesaktörer. Föreställningarna var offentliga, men publiken lär huvudsakligen ha bestått av adel och det förmögna borgerskapet. Sällskapet ska åtminstone delvis ha kunnat förse sig med kostymer från den kungliga livrustkammarens klädförråd. Teatern hade kungligt beskydd, men ett stort antal utländska teatersällskap uppträdde parallellt i Stockholm. Den kan räknas som den första bekräftade offentliga svenskspråkiga teatern i Stockholm och Sverige, eftersom verksamheten på Björngårdsteatern, trots omfattade forskning, fortfarande är okänd. (källa)
8. Karl X Gustavs högtidliga begravning skedde nio månader senare under höstriksdagen i Stockholm. Den gyllene rustningen framför kungens kista i processionen symboliserade den eviga kungamakten och är idag ett av Livrustkammarens praktföremål. Det hela var en dyrbar historia. År 1660 upptog kostnaden för kungens begravning en sjättedel av statsbudgeten. (källa)
9. Hubert Woldemarson anställdes 1663 av Erik XIV som pärlstickare vid hovet i Stockholm. Han är troligen en av de utländska konstnärer som A Rosenberger värvade under sin vistelse i Antwerpen 1560–1562. Han förekommer i hovstatens handlingar 1564–1565 med en lön som betydligt översteg de övriga pärlstickarna vid hovet. En bevarad inventeringslista från 1566 över pärlstickarkammarens arbeten upptar flera av hans arbeten. Bland annat utförde han ett riksvapen som numera ingår i Livrustkammarens samling. Vapnet var troligen avsedd för en kröningshimmel och bokstäverna E och C tyder på att det var avsett att användas vid en planerad högtidlig förmälning med Karin Månsdotter. (källa)
10. Under forntiden använde jägare lurar av horn eller ben för kommunikation, ibland användes horn från uroxar. Det finns ett jakthorn på Kungliga Livrustkammaren i som enligt inskriptionen är tillverkat av ett horn från Europas allra sista uroxe. Under medeltiden användes olifanten, som har fått sitt namn från det fornfranska ordet för elfenben, vid adliga jakter. (källa)